Aftonbladet – 8 juli 1842, sida 3

LJ BLANDADE AMNEN: — — Följande märkliga uppgift om generationsorganerne hos fisksiägtena Syngnatbus och Hippocampus, förekommer i en af Statstidningen meddelad redogörelse för Vetenskapsakademiens sammanträde den 8 Juni: Professor Carl Theodor von Siebold i Erlangen hade under sitt vistande i Triest företagit en närmare granskning af den uppgift, att hannarne af slägtet Syngnathus öfvertaga äggens utkläckning och draga försorg om ungarne. Redan Aristoteles hade beskrifvit det egna organ under stjerten på en del Hasnålar; men han, liksom efterföljande naturforskare, hade snsett dessa individer vara honor, ända tills dess 3:ne Svenska naturforskare, Marklin, Ekström och referenten ådagalagt, att de med kläckningsorgan försedda individerne voro hannar. Detta har sedermera blifvit bestridt af Tyska anatomer och serdeles ihärdigt a professor Ratke i Königsberg. Siebold hade mikroskopiskt undersökt de inre befruktnings-organerne hos de med klickningsredskap utrustade djuren, och dervid funnit, att de säckar hos dessa, som Ratkte förklarat innehålla ägg eler såkallad rom, voro fyllda med de ytterst små mikroskopiska celluler, i hvilka spermatozoörne utveckla sig; dessa celluler borde icke förvexlas med äggcel:uler; äggen, som i fiskarnas äggstockar förekomma i en mängd olika gradationer, äro försedda med broddeell och broddfläck ; sådane funnos de äfven bos honorna af Syngnathus och Ophidion, hvilka saknade kläckningsorganer, hvaremot de ofvannämnde cellu!erne hos hannarse voro alla lika stora, stadde i samma utvecklirgsgrad samt utan broddcell och fläck. Hr Siebold anser sig sålunda berättigad att nu bekräfta ofvananförde af de Svenska naturforskarne yttrade mening, och har videre ut: sträckt undersökningen till slägtet Hippocampus, hos hvilket hannarnes kläckningsorgan har en för slögtet utmärkande bildning. — ÄLDRE JORDBÄFNINGAR PÅ HAYTI. Denna ö ligger i en volkanisk trakt af jorden, som ofta varit hemsökt af jordbäfningar, och ibland af serdeles häftiga. Jordbäfnicgen d. 7 Maj är under loppet af mindre än ett sekel den 3:e stora olyckshändelsen af detta slag, som träffat denna ö. Den 45 Sept. 1751 kändes på flera Westindiska öar en jordstöt, på hbvilken den 24 i samma månad följde en ganska häftig, som förstörde Port au Prince. En 20 fransyska mil lång sträcka af kusten sönk i hafvet, och bildar sedan dess en hafsvik. Den 3 Jubpi 4790 förstörde åter en jordbäfning en stor del af Hayti; långa öppningar i jorden bildade sig, ur hvilka mefitiska ångor frambröto och åstadkommo smittosamma sjukdomar bland invånarne. På flera ställen uppqvällde varma källor, hvilka dock efter någon tid åter försvunno. — För att i möjligaste mån minska kostnaden vid begrafninger för den mindre förmögna klassen, bar magistraten i Kassel, i förening med borgerskapets deputerade, låtit förfärdiga en likvagn, jemte tillbehör, den de utbjuda åt anhörige till aflidne utan kostnad. Sorgehuset behöfver endast betala legan för höstarne till-kyrkogärden.