Aftonbladet – 8 juli 1842, sida 2

det i mig; ty, tänker jag: sedan han förut i gula böcker och digra motioner uppgjort systemet, att kunva utsuga våra arma medborgare, lirer han nu viktigt ämna utbilda konsten att kontrollera, att utsugningen blifver genomförd. KONSTOCH LITTERATUR-STAFETT. Paris, midsommar. Den tyska operan härstädes, hvilken började så triumfatoriskt med Friskyttens Victoria; bar ganska snöphgen gått till hvila med Nattlägret i Granadan. Herr Schumann var icke i stånd att hålla sina förbindelser hvarken till publiken, eller till sin egea trupp. Fiu Walker, hvilken vid de få gånger, hon uppträdde i Friskytten och Jessondap, tillvann sig mycket bifall, — och hon var den enda af truppen, som kunde fägna sig af något sådant, — sjuknade olyckligtvis in efter de första representationerna; ingen annan kunde ersätta benne, och allt gick baklänges. Direktionen hade inga pengar att betala sina sångare och aktörer med, och dessa sednare åter sågo sig icke goda att iefva på tomma löften från dag till dag. Man hviskar om att herr Schumann, efter sin misslyckade spekulation i Paris, ämnar begifva sig til Kina, för att derstädes gifva gästroller. Skämt för sig, men hvad gör icke tysken för pengar?n På stora operan förbereder man upptagandet af Glucks Alcesten. Mad. Stoltz skall utföra hufvudrollen deri. Den hufvudsakligaste teaternyheten härifrån är annars en ny opera af Clapisson till text af Scribe. Den heter Code Noir och anses komma att icke obetydligt upplyfta Comedie Francaises affärer. Meyerbeer är åter här från Berlin och försäkras nu hafva sin Profet, i fullständigt och klart skick. Försigtigt folk vJja imedlertid icke tro på allt detta profeterande, förrän de ha pjesen uppsatt för sig. De, som på förhand egt tillfälle att taga kännedom om musiken till oftaomförmälde Profet, tala om densamma såsom temligen torr och mager, ungefär af samma halt som Halevys arbeten. Scribes giftermål har, som man litt kan föreställa sig, gifvit anledning till hundratals mer eller mindre: qvicka ordlekar och infall. Ett annat ungefär likartadt parti sysselsätter äfven i detta ögonblick de parsiska muntergökarne; det är grefve de Castellane, den bekanta rika mecenaten och beskyddaren af alla enskilda salongsteatrar och salongsårtister, hvilken nyligen gift sig med en ung och skön mamsell de Viiloutray. Bruden är tjugotvå år och brudgummen — temtionio. Den sköna ökar hans redan förut ganska ansenliga förmögenhet med sex stora länderier vid Loire, och något qvickbufvud har med anledning deraf yttrat att: Monsieur de Castellane a changå le domaine d Apollon contre celui de Cythere (s:x terres.)o Den bellettristuska litteraturen erbjuder allahanda nya saker för hvarje dag; det är mer än en mans höfva att hinna genomläsa ens hälften. Eugene Sue har utgifvit Les mysteres de Paris, och Le morne au diablen; at Alexandre Dumas har man xLes aventures de Luderic, och af Corbiere en sjöroman: Les ilots de Martin Vaz. Andra nya romaner äro Dona Olympia, af Delecluze, La goutte deaun och Le måt de Cocagnen af Emile Souvestre, Margueriten af Soulig, Ursule de Merouäötn af Balzac, Aventures gatantes dun tenor, af Jules Lecomte, Les amours du chevaliers de Plenochesn, tvenne delar, af Paul de Musset, m. fl. Panderburck, den omtyckta författaren till Le gamin de Parisn, har publicerat en ny volym uader den bisarra titel: Le panier å salade, histoire de soizante, sept maisons. Af Hoffmans Berättelser, hvilka i Frankrike tagit en så utomordentlig fart, annonseras en ny öfversättning i ett band med tio gravyrer och 460 i texten intryckta trädsnidt. Paul de Kock har påbörjat ett nytt arbete: La grande välle; nouveau tableau de Paris, comique, critique et philosophique., Det utgilves i 52 häften med illustrationer af Gavarni, Daumier, Gigoux och Vietor Adam. Poesier äro Cantilenes, af Gustave de Larenaudiere, — lätta och bebagliga lyriska stycken, — Iherbiern, at Alfred Leroux, — en samling intagande ungdomsdikter, — Pantheonn, af Hippolyte Fauche, ett sig så kallande teologiskt poem, i fem sånger, hvartill komma en inledning och anmärkningar efter Koran, Vedas, Eddan, m. m., allt ogement lärdt och sinnrikt. Intressant på sitt vis är äfven La coupe degziln, en samling dikter af J. P. Veyrat. BIETS GLÖMSKA.