Aftonbladet – 6 juli 1842, sida 3

I Vv VN UIUVU ff TTELRUIHR ÅT Bee Re ke Roj BLANDADE ÄMNEN: — JORDBÄFNINGEN I WESTINDIEN. De nyaste underrättelserna från Westindien, öfver NewYork, bekräfta uppgifterna att jordbäfningen i förra hälften-af Maj sträckt sig nästan till alla Westindiska öarna, och varit märkbar ända till den 214 Maj (den 43 i Guayana, den 21 på S:t Barthelemy). Förderftigast har den rasat på Hayti, der icke allenast Cap Hayti, utan, enligt Boston Tränscript, äfven Port av Platt he!t och hållet blifvit förstörd. Förlusten af menniskolif i Cep Hayti uppgifves nu visserligen endast till 4000 själar, nästan hälften af den till 9000 mennisker uppgående befolkningen; så att de första från NewYorks-bladen hemtade underrättelser, som upptogo de döda till 40,000, äro öfverdrifra; men hela staden ligger imedlertid i ruiner och alla öfverlefvande invånare hafva lemnat den. Dessa underrättelser äro lemnade af Engelska konsuln, Hr Thompson, hvars fru och barn, äfvensom den Franska konsulns maka och bart omkommit Hr Thompson, hvilken i en öppen båt måste begifva sig ombord på paketbåten Twced,, berättar, att nästan samtelige invånarne af de bättre klasserna omkommit, (han sjelf hade endast en tillfällig frånvaro från staden att tacka för. sin räddning) och att de ännu öfverlefvande sväfvade i största fara att af do lägre klasserna och den svarta befolkningen blifva röfvade eller mördade, då dessa klasser tycktes hafva afkastat sig alla band och menskliga känslor, svärmade omkring i vildt uppror och på allt sätt sökte begagna sig af den nyss inträffade katastrofen. Bristen på sundhetspolis är under nuvarande omständigheter allt för kännbar, då liken, som ligga obegrafna; förorsakat en så pestilentialisk utdunstning, att man fruktar farsoter och stor dödlighet. Alla invånsrne af bättre klassen, som voro i stånd dertill, hade sökt en tillflykt på de i hamnen liggande fertygen. Vid S:t Marc har genom jordbäfningen ett berg remnat, så att vagnar kunna köra genom öppningen. — ScRIBES ÄKTENSKAPSHISTORIA. Den dramaturg, hvilken man har att tacka för så många olika sorters giftermål; såsom ett mariage de raison, ett mariage dinclinationr, och ett mariage dargent, samt dessutom bragt en mängd folk under toffeln, bar nu ändtligen sjelf varit betänkt på att träda i det äkta ståndet och förenat sina öden med en ung enka, som, utom sin älskvärdhet och sina behag, eger en lifränta af 200,000 francs, deraf likväl -hälften tillfaller bennes tvänne barn med förra giftet. För detta fru Biolay, nu mera fru Scribe, tillhör en ganska god familj och är niece till en abbe Marduel; hon befinner sig för närvarande med sin man på hans sköna slott Seåricourt, der det nya paret ämnar tillbringa smekmånaden. Det sätt hvarpå Scribe blifvit bekant med sin fru kunde tegas till ämne för en komedi. Men känner att berr Scriba ofta har rätt mycket penningar inne. Så hände sig för tre, fyra år sedan, att han hade 200,000 francs liggande, dem han uppdrog åt sin notarie att göra fruktbärande; notarien föreslog honom då att låna ut dem till en vinhardlare i la Valette, som hade en egendom af 800,000 francs. Dervid var endast en omständighet att märka, nemligen att Scribe icke kunde erhålla. annat: än andra inteckningen, emedan den första var lemnad för 200.000 francs, hemgiften åt egendomsegarens dotter. Detta behagade icke Scribe, och han afslog saken. Åtta dagar derefter anmälde sig hos Scribe en ung dam, som önskade få tala med honom i privata angelägenhe ter. Denna dam, af ett angenämt yttra och ett int:gande skick, var fru Biolay, dotter till vinhandlarep. Hon öfveriemnade åt Scribe en officiel handling, I det hon sade: Ni har velat låna min far 200,000 francs, men önskar första inteckningen, här är den. Min man och jag hafva önskat hjeipa vår feder och derföre eftersatt vår rätt och cederat åt er denna inteckning, för att underlätta en transaktion, som för tillfället skulle bjelpa min far ur en ögonblicklig förlägenhet.o Detta bevis af en ointresserad harnakärlek gjorde på BScribe det angevämaste intryck. Han gaf fru Biolay en biljett till sin notarie, och de 200 000 francs blefvo utbetalta. Dessa hafva sedermera blifvit återställda och Scribe återsåg icke vidare detta fruntimmer. För några månader sedan dinerade författaren hos sin notarie, då talet kom på penningekapitlet och Scribe med skenbar likgiltighet frågade efter den vackra frun, som gjort upp den förra affären. Notarien berättade, att hon redan i två år Varit enka. Denna under rättelse tycktes vara välkommen för författaren; han uppdrog notarien stt för honom uppsät:a ett äktenskapskontrakt, och saken slutade dermed, att fru Biolay nu är — fru Scribe, — Meilan den 24:de och 31:sta Mars inlupo båtarna till de vid Afrikas vestra kust kryssande engelska skonerternå Pluto och Rolla i Gallenasfloden, och förstörde de dervarande faktorierna för slafhandeln, oaktadt de hede att utstå en eld at 7 kanoner. De befriade nNegrerna, 260 till antalet, blefvo förde till Sierra Leone. Af kryssaren lris blefvo de portuigsiska slafskeppen Duguesa de Braganza och Ercuiles uppbringade. — En ung markis hade gift sig med en gammal, myckes rik merkisinna, i hopp att hon snart skulle dö, och han då få ärfva herne, D4 hon ej nog snart efterkom bans önskan, försummade hen henne alldeles, och hans förakt oroade henne så mycket, att kon siusligen började frukta för sitt lif. Då hon en dag blef sjuk, yttrade hon, att hontrodde sig vara förgiftad. — Förgiftad, utropade markisen, i flera personers Närvaro; stulle det vara möjligt? Hyem anklagar ni för detta brott? Er, SVaradö gumman. — Åh! mina herrar, utropade mar