Aftonbladet – 27 juni 1842, sida 3

aLåt höra er egen plan! föll Elvira in, stöt och med ett försmädligt löje. cAntonia skulle på det sättet i hopens mening dö som en martyr, i stället att den heliga inqvisitionen beslutat och vår gemensamma säkerbet kräfver, att hon må dö, bränmärkt som en stor synderska,, genmälte Vinuesa med köld. cAnmärkningen. är grundad — tog fredsfursten, med bekymrad uppsyn, till ordet. — Vi måste vara betänkte på någon annan utväg. Hvad tillstyrker ni Vinauesa? Munken (med ett hemsk hånlöje fixerande Elvira): Också någonting från Italien ; men som verkar mera ofelbart och väcker mindre uppseende ... några droppar aqua tofana. Antonia har då rådrum att, innan bon alsomnar, bigta sig och vinna aflösning; hon har framför allt rådrum att, innan bigten, yppa åtskilligt för sin omgining, och dessa bekännelser på sotsängen, satta i omlopp efter bennes död, skola vittna, att prinsessans död varit ett bimlens straff för hennes kätteri och äktenskapsbrott.s cJag förstår — återtog Elvira, slugt blickande ömsom på Godoy och.-Vinuesa. — Hvad helst prinsessan ock må yttra under sina sista stunder, blir det alltid den syndabekännelse, vi behötva och gifva fart. Hufvudsak är således, att ingen må vara närvarande, då hon ger upp anjan, som kan uppträda med vederläggning a! let rykte, man låter utsprida.n aDet blir er omsorg, Vinuesal — anmärkte redsfursten — att hålla sådana personer på aftånd från ert döende skriftebarn, hvilka kunde vara oss oläglige.n aI synnerhet — fortfor Elvira — som ju färre verktyg och medvetande i ett så kinkigt förehafvande, som detta, desto bättre. Den förafskelade kammarfrun är redan ganska besvärlig, an möjligtvis till och med blifva farlig, och ag unnade henne gerna ... Elvira tvertystnade, förlägen att hafva redan agt för mycket. e Tillåt mig fulifölja er tankegång, hertiginna! öll Vinuesa bärvid in, med ögonen skarpa som pjut. — Ni unnade gerna den förskjutna kamnarfrun en läskedryck ur samma flaska, som Antoma. Det är försigtigt och förutseende. Fånge så alla förtrogne, som äro till öfveroppså Beslutet stadnade vid förgift, och bigtfadren yrkade, att Elvira måtte åtaga sig verkställigteten.