Aftonbladet – 27 juni 1842, sida 2

mästare, som var utan näsa och öfverläpp, så att hea den öfre gommen var bar och hans skallrande änder slogo ordentligt tokt midtför det högtärade publikumsa ögon. Skålarne och tallrikerne borttoos under tiden, alla stego upp, men satte sig åter om en stund att äta. Nu började man inbära deserten, bestående af sötsaker. torkade persikor och sprikoser, kokad berberissaft, melonoch kurbitskärnor, hvartill tå serverades; hvem som ville rökte en pipa. Hela gästabudet räckte från kl. 2 till 7 på eftermiddagen. Då vi stigit upp från bordet togo vi afsked af fursten, tackade för hans gästfrihet och gingo tillbaka till Trozkosawsk, å:foljda al sex kossacker. Jag torde dertill böra anmärka att intet fruntimmer var närvarande vid kalsset. Andiligen kom den dag vi så mycket efterlängtat, och vi passerade ryska gränsen. Först aftonen förut började vi packa in våra saker; 75 kärror lastades med skorpfat, silfverstänger till bestridande af missionens omkostnader och åtskilliga andra till skänker bestämda saker. Vid dagens inbrott framdref man en mängd hästar, ungefär 300 till antalet; 75 af dem spändes för kärrorna och 30 för missionärernes lätta vagnar; alla de andra måste, jemta 30 till vårt underhåll bestämda oxar, drifvas efter 0ssi en trupp. Här torde böra anmärkas att hela denna hästhjord, äfvensom oxarne, voro en frivillig skänk af gränskossackerne och Buräterne; vanligtvis erhålla de derför medaljer och hedersvapen af regeringen. Det förstås af sig sjelft att endast få af dessa hästar voro inridna och ingen enva inkörd, men detta tyckt:s våra gränskossacker icke bry sig om; åtminstone uttogo de, som vi fätt till ledsagare, så lätt och Modigthyilken häss de ville ur hjorden, att det var ganska Böjsamt för oss att se derpå. Ena kossack sätter sig på en tem häst, med ea för detta ändamål fastgjord sadel, tager en arken, d. Vv. s. en, vid en lång stång fästad. snira af tåg, närmer sig den utvalda hästen, kastar snaran öfver honom och drager den åt sig; derpå när