Aftonbladet – 25 juni 1842, sida 1

FRANKRIKE. Man tror, att den nya Kammaren, som skall sammanträda den 3 Augusti, genast skall Prorogeras så snart fullmakterna äro verifierade, utan att få tid att diskutera adressen. En ändring i detta förslag skulle möjligen kunna komma att äga rum, i händelse valen så utföllo att de gåfvo ministeren en afgjord majoritet; men derpå tyckes den icke göra särdeles räkning. Geranterne och boktryckarena af Charivart och Mode blefvo för någon tid sedan dömde, de förre till 6, de senare till 3 månaders fängelse. Konungen har nu användt sin benådningsrätt för att nedsätta terminen till två och en månad. Det väcker någon förundran att regeringen icke offentliggjort något om det uppror, som skall bafva utbrustit i provinsen Konstantineb. Häraf tyckes den slutsats kunna dragas, att inga oroande underrättelser ingått från Afrika. Det försäkras till och med att Franska väldet dagligen befäster sig i de vestra provinserna och att Kejsaren af Marocko bestämdt förbjudit allt understöds lemnande åt Abd-el-Kader. Hans handsekreterare skall hafva haft ett samtal med general Bedeau, hvari han försäkrat om Kejsarens fredliga tänkesätt, som bevis hvarpå han Jåtit fängsla åtta Arabiska stam-chefer, som begifvit sig till Abd-el-Kaders läger. SPANIEN. Den nya ministeren säges nu vara sålunda sammnansatt: General Rodil konselj-president och minister för krigs-ärenderna; grefve Almodovar för åtrikes-, general. Capaz för marin-, Hr Gomez de la Serna för inrikes-, Hr Landero för justitieoch Hr Ferras för finans-ärenderna. Det tros att ministeren måste upplösa Cortes, emedan ingen enda ledamot af koalitionen finnes i densamma och hon således ej lärer kunna räkna på någon majoritet inom representationen. STORBRITANNIEN. I Galway i Irland har varit ett upplopp, förorsakadt af hungersnöd. Stora hopar af fiskare, arbetskarlar, qvinnor och gossar genomstruko staden, och plundrade alla hus, der de hoppades finna potatis. Militär och polis beordrades skingra folkhoparne, men nödgades retirera och draga sig in i sina kaserner. Om aftonen hade staden varit illuminerad, till firande, af pöbelns seger. Vid undersökningen, rörande oroligheterne i Ennis, om hvilka förut varit nämndt, har visat sig, att polisen skjutit på folket utan att förut hafva uppläst upprors-akten. Af de vid tillfället sårade 45 personer, hade tvenne sedermera aflidit. Detta har gjort att 38 polisbetjenter blifvit inmanade i häkte öch vid domstol ånklagade för mord. i BELGIEN. Konungen har förvandlat dödsstraffet för generalerne:Van der Smissen och Van der Metren, samt Pan Laethen och Verpraet (deltagarne i Komplotten förlidet år) till lifstids fängelse med arbete, hvilket straff föregås med offentlig utställning på schavott. I Brössel afled d: 43 dennes den bekante Polacken Lelewel, fordom president för Polska landtdagen under :sednaste revolutionen. Han hade flere år vistats i Brässel, och vann sitt knappa uppehälle förnämligast genom: arbeten i numismatik. . Han skall idock under dörliden : vinter hafva lidit så stor brist, att: hans helsa deraf tog skada. Kort före sin: död hade han slutat ett stort, numismatiskt arbete, hvarmed han i flere år varit sysselsatt. SCHW EITZ. Den 7 dennes antogs: i Geneve den nya statsförfattningen, med stor majoritet af folket i närbnde kanton. Af 6550 valmän, som voro närvarande och röstade; :hade blott 550 förklarat sig emot det nya grundlags-förslaget. Dessa 550 röster tillhörde: nästan utan undantag aristokratiem och dess anhängare. E HAYTI. Direkta underrättelser, atkomna till Hamburg från Port au Prince;af d. 42 Maj, innehålla ytterligare detaljer om den förfärliga jordbäfningen. Cap Haytien skall vara totalt förstörd och sjön nu skölja öfver stället, der staden förut stått. Blott ett enda hus säges stå qvar, och två tredjedelar af befolkningen ligga begrafna under ruinerna, Inalles skola nära 20,000 menniskor hafva förlorat lifvet i Cap Haytien och på andra ställen af ön. -Jordbäfningen hade känts in 1 Förenta Staterna, i Louisiana, men, såvidt man kände, icke der:gjort någon skada. CHINA. ; ; Såsom förut blifvit nämndt har en: expedition af Eogelsmännen emot Peking varit i fråga, allt sedan: den nuvarande Engelske komissarien Sir: Henry Pottinger ankom till China, och aflöste kapten Elliot i ledningen af operationerna emot Chineserne. Någon sådan operation har imedlertid icke hittills blifvit företagen, och orsaken dertill uppgifves i ett bref från London af den Y dennes så lydande: I China stå operationerna stilla. Imedlertid bör man icke deri se någonting missgynnande. Sir Henry Pottingers overksamhet har, enligt tillförlitliga underrättelser, en helt annån orsak än kapten Elliots. Chinesernes mening, d. v. s. folkets, om Engelsmännen har ganska mycket förändrat sig till de senares fördel öfverallt, der Chineserne kommit i beröring med dem, så att man tror. sig knappt behöfva mycket mer än