Denna dubbla naturdriftvaf sipnlighet och ära synes vara helt och hållet sammanfattad i vår poets personlighet: det är den herrskande karakteren af Berangers ungdom. Om vi vädjade till historien angåerde alla de män, som, under olika förhållanden, så obemärkt beredde sig för der lysande bana, de hade att genomlöpa, skulle vi i första rummet se Soult, på andra sidan Alperna med svärdshugg timra sin äras byggnad; Thiers, ett fem års barn, förlusta sig i sin fars verkstad och roa sina farföräldrar med en joltrande pratsjuka (Thiers lärer särdeles tidigt ög! förmågan att ta:a); vi skulle se Chåteaubriand. trött. vid landsflyktens elände, göra sig färdig till resan öfver kanalen, förande liksom Bias alli hvad han ägde med sig, men hvilken egendom ! Atala, Ren och Le genie de enristianisme;n Laffitte, såsom förste bokhållare hos huset Per: geaux, begrafven i debet och credit; Guizo, er 48:årig Cato, fattig, ensam, begifven på studier, sjelf omskapande sin bildning från skolan; Berryer, lat skolgosse, föga bekymrad om sin blitvande ära; de la Mennais, obemärkt lärare iS:t Malo, uvndkorhmen passionernas stormar. samt helt och hållet sjudar.de af kätholsk ifver; Dupin, flitig student, liggande på Justinianus och Pandekterne i en liten kammare på den bekanta gatan Bourbon-Villeneuve. terstå Lamartine och Beranger, de begge posterna, så stora begge två, för närvarande ni. mande. sig till hvarandra: i mera än ett hänsbende, men så! väsendtligt olika vid deras första uppträdande i lifvet. Den ena sysselsatt med hjertats mystiska regioner, själens ömtåliga uppenbarelser, den andre hbyllande nöjets leende ty