Aftonbladet – 16 juni 1842, sida 3

vis må väljas af en utvandrare, är dock hittills en obesvarad fråga. Norra Amerika erbjuder väl kanske de flesta oeh hastigast användbara platser för anläggande af nybyggen. Nyligen har genom Hr Liljewalchs företag uppmärksamheten blifvit vänd på Nya Holland. Men ett annat land finnes äfven, som, utom sin paradisiska natur, har den märkvärdiga egenskapen, att, efter flere utlänningars sammanstämmande vitsord, tillhöra Sverige, utan att svenska regeringen sjelf synes veta deraf eller på minsta sätt bekymra sig derom. Ryktets tillförlitlighet kunna vi också ej bedöma; vwi anföra saken blott såsom en kuriositet. Det ifrågavarande landstrecket är beläget i Guiana. En broschyr af Hr Ortman, kallad Nya Sverige i Södra Amerika, jemte Beskrifning om Brittish Guiana; sammandrag af Humboldts, Hancocks, Schomburgks m. fl:s arbetenn, utgifven i Stockholm år 18414, och redan förut anmäld i Aftonbladet, meddelar ganska intressanta underrättelser, såväl om detta land, som om Sveriges ifrågasatta besittningsräti deröfver. Guiana, som utmed hafskusten beskrifves såsom ganska osundt och hett, eger deremot högre upp mot bergen det helsosammaste klimat, en måittlig temperatur, den fruktbaraste jord och skönaste natur. Se här i korthet en landbeskrifning, för hvars trovärdighet vi naturligtvis ieke äro i tillfälle att gå i god, men dock ej kunna undgå att finna förtjent af uppmärksamhet: — bSannolikt ägde Sverige eller Svenska undersåter, under Drottning Christinas tid en jordsträcka nära intill floden Orinoko, hvilken de första emigranterne gåfvo namnet Nya Sverige, som af Holländare och sedan Engelsmän förbyttes till pNecw Sweden. Enligt Doctor Hancocks yttrande, hade afkomlingarne af da äldsta emigranterna berättat honom, att de Svenska kolonisterna blifvit så införlifvade med de Holländska, att de nu utgjorde liksom en stam, men att äfven flera funnos, som flyttat inåt landet och sammansmält med Indisnerne eller de infödde. Troligen har denna koloni blifvit lemnad utan uppmärksamhet under de förändringar, Sverige i politiskt hänseende sedan Carl X:s tid undergått. Det Ostindiska kompagniets bildande, under Gustaf 111:s regering, upptog hela den kommerciella omtankan, och sannolikt skedde våra transaktioner med Vestindien genom Holländarne, som då förstodo att draga fördel af kolonialhandeln. Det äricke längre, än unsefär 40 år, Sverige haft direkta handelsförbindelser med Vestindien, och om vi ej misstaga ess, var Stadsmajor John Westin den förste Svensk, som började en direkt handel på Rio. De Svenskar, som i Vestindien varit bosatte såsom plantageägare, t. ex. en Filen i Demerary (personligen känd af Doctor Hancock), hafva alla haft sina enskilda intressen att bevaka och för desamma uppoffrat allt — ja till och med sitt hemlands nationalkänsla; ej underligt derföre, att de med tystnad, eller af bristande eftertanka, förbigått de tillfällen de kunnat äga, att på stället, eller i det inre aflandet, göra sig underrättade om de första Svenskar, som bosatt sig der. Äganderätten må nu tillhöra hvem som helst, emellertid inbjuder Euvgelska Guvernementet andra nationer att bygga och bo derstädes, med samma rättigheter som Engelska undersåter; och då det således troligen kommer att intressera många Svenskar att få en liten kännedom af ett land, hittills så föga kändt, har en resande landsman trott det vara en pligt, att göra ett sammandrag af de underrättelser vi derom äga, och på samma gång gifva sina hemmavarande Landsmän en vink, alt det ges ett land på andra sidan om Atlantiska hafvet, der många millioner fruktbärande tunnland ligga öde och oplöjda i brist af odlare; ett land, mera värdt än oM-xico och pPerun, med sina guldoch silfvergrufvor — ja! mera än sjelfva Brasilien med sina diamanter ! British Guiana är ena koloni, hvilken förr eller sednare kommer att öfverträffa New York, och utgör, anligt dervarande Engelska Guvarnören Öfverste Lights pttrande till Lord John Russell, det rikaste åiademet ! . Englands krona. Innehållande 4100,000 Engelska! jvadratmil, är det mäktigt att underhålla en folk-. mängd af 40 millioner, ehuru det för närvarande ej : hyser mer än circa 100,000, eller blott en själ på jvadratmilen. Det äger en outtömlig jordmån af ovanlig fruktbarhet. Det har blifvit förvissadt, genom äkra mätningar, att den rika och feta jordmyllan träcker sig till ett ansenligt djup. Sir Andrew Holiday säger, att British Guiana unde förse hela verlden under 10,000 år med socer, kaffe, kakao och bomull, och ändå hafva tillång På ouppodlad jord. Dot är af största vigt att vi fästa vår uppmärkemhet vid detta herrliga land, ty vore alla dess katter kända, dess fördelar behörigen värderade och Jess tillgångar tillräckligt bekanta, skulle det sarverligen snart blifva en mäktig stat. Kapitaler behöfvas ej, endest händer att plöja och dla jorden. Det är visst sannt, att sedan slafhanJeln upphört och den frie odlaren får föra sin vara c ill bästa marknadsplatsen, strömma huvdradetals! Juropeer till detta förlofvade land. Med Hr Schomjurgks expedition, förleden December, följde ungeär 500 Preussare; femdubbelt detta antal afgår näta nar Men förstå dessa åkerbrut? Nej, ganka få. Vi hafva baft tillfålle att tala med flere bosatte Cöpmän och Plantageägare från Guiana; de stämma Ila öfverens deri, att Earopger, som hittills anländt! ill Vestindien och dess öar, hifva endast haft ögonNlickets vinst för ändamål, fört en ostadig lefnad, och följaktligen en äfventyrares lif. Den, som otacksamt odlar en tacksam jord och kanske till på köpet öraktar sitt arbete, han är ej stor lön värd och står allmänna lifvet på samma polhöjd som Negern, vilken icke sjelfvilligt ken förmås att arbeta — våda längtande efter ett makligt och syssiolöst lif, len sednare räckande sin tröga hand åt sin like olugliga, men dock titulerade Herre och Mästare. En natur, uppdukande öfverallt sin rika föda, ger visserligen anledning till ett mukligare lif; men ånjutaren af detta tlifvels goda borde i dubbelt at. 4 ; l —— KR SS OS sm SS RR —-——V — AA AA --— -— 2 mm