iagen tjuf går ut på rof, utan att upptända lju och korsa sig.: Det är ett dåligt tecken för der grekiska religionen, att de onda anse den lik: beqväim för sina afsigter, som de goda. Helgonbilder. Ryssarne äro beständigt så sysselsatta med at verksamt visa sin yttre audakt och hafva et så trängande behof att oupphörligt öfva sin religions ytire bruk, att det på långt när icke är nog för dem att se kyrkorna uppfyllda med bilder, heliga saker, ständigt brinnande lampor och reliker; de måste hafva kyrkan med sig ) bvarje vrå af sioa hus; i hvarje rum i deras ofta på rum rika hus hänger en helgonbild och framför den en liten, ständigt brinnande lampa. En så dan bild kallas Obras, och har ett sådant välde öfver hvarje Ryss, att han snarare glömmer all annat än att bocka sig för sin Obras. Först då han helsat på denna, vänder han sig till herrn i huset, helsar på honom och föredrager sitt ärende, afgör det, grälar med honom eller bestjäl honom, alitsom han kommit till bonom i der ena eller andra afsigten. Icke blott i enskilda hus, utan äfven på värdsbus och kaffehus, hänger en helgonbild i hvarje rum, och i Moskwa är det eget att se långa sträckor af rum i kaffehusen, hvart och ett prydt med en stor helgonbild i förgylld ram och derunder en lampa; ja, till oc) med rummen i de offentliga hus, hvari Veneris prestinnor trona, äro icke undantagna derifrån. Afven de äro till hälften kapeller, och jag tror att ryska röfvare ej en gång skulle viga sig in i sin håla för att dela sitt byte, om ej en Obras vore upphängd deri. Skepparne hafva en sådan Opbras på sina fartyg, resande köpmin fastspika sådana på sina vagnar, och äfven i fiskarnes rörkojor, hvilka de för tillfället uppsätta på hafsstrarden, brinner dag och nan den dystra Jampan ueder den bruna helgenbil