Aftonbladet – 13 juni 1842, sida 1

DEN GREKISK-RYSKA KYRKANS CEREMONIER OCH FESTER. (Slut från Lördagsbl.) . Invigdt bröd. Bland alla belgade ting, palmsöndagens palmqvist, vigvattnet, de vigda påskkakorna, de vigda äpplena m. m.. hvaraf man ser helgonbilderna omgifna i hvarje ryskt rum, spelar brödet, som blir öfver vid nattvardens utdelande, en af de förnämsta rollerna. Dessa till nattvarden bestämda bröd hafva en alldeles egen form och bakas på ett ovanligt sätt; de äro gråhvita, nästan lika hårda som skorpor, hafva ungefär form af en liten hatt med bredt skygge och smal kulle, äro så stora, som en kopp med fat och hafva en stämpel ofvanpå. Man lemnar nu vid nattvarden ett sådant bröd åt presten, som i tre tag utskär en helt liten bit upptill och lägger den i vinet i kalken. Ofverlefvan af brödet är nu helgad, derigenom att en bit tjenade till ett så heligt ändamål, och med det lilla hålet upptill återgifves det åt ägaren, hvilken sorgfälligt förvarar det och begagnar det vid många tillfällen. Då och då äta. de, som hafva sådana bröd, litet deraf, när de må illa, och bortskänka stundom äfven litet åt goda vänner, såsom någonting Mycket rart. Då de hafva någon anhållan att göra hos en hög person, en ståthållare: eller dylika, hvarvid de äro litet räddo, så taga de ett sådant bröd i handen och öfverlemna det åt honom såsom eti tecken af fred och nåd. Då godsägarne sätta. sig i besiltning af sina gods, eller, för första gången efter lång frånvaro, vis: