Aftonbladet – 13 juni 1842, sida 1

att man ej kan undgå att något närmare be trakta saken i dess olika betydelser och använd. ningssätt. Ryssens sätt att korsa sig är alldeles olikt ka tholikens; han böjer lill och ringfingret inå banden, så att blott de tre öfriga fingrarne framstå såsom en biid af Treenigheten. Förs vidrör ban med dem pannan, far sedan ned öfver bröstet och drager derpå korsets tvärlinie från högra till venstra axeln, i det han vidröj båda. . Pa samma gång bugar han sig med hels kroppen. Det sämre folket utför dessa rörelser på ett högst groteskt sätt, i det de med väldiga slängningar af armarne göra ett kors öfver hela kroppen. De bättre åter antyda blott korstecknet med lätta rörelser af händerna. Emellan dessa båda ytterligheter gifves det en oräknelig mängd mellangrader, och, om man stannar framför ett mycket ansedt helgons bild :i en rysk kyrka, så är det intressant att se de olika sätt, hvarpå alla korsa sig, och deraf sluts till deras karakter och stånd. Behag, tillgjord: het, egenkärlek, fromhet, liknöjdhet, högmod kortligen alla menskliga svagheter och dygde alspegia sig i dessa korsningar och helsningar I kyrkan tager korsandet då aldrig slut, och er rysk iörsamling, som ständigt är i rörelse, kor sar och bockar sig samt faller ned på golfvet erbjuder det sällsammaste skådespel i verlden framför allt på den fest, som de kalla Pokloni 4ndrei (knäböjningen för den helige Andreas)) Vid denna fest måste munkarne korsa sig, bock: ) Ordet Poklonie kommer af Poklon,) som betyde en bugniog, förbunden med korsande.