Ett missfirmeligt talesäll är väl följande: (pad. 1) Bibeln är den olyckligaste bok i verlden. Dess vöge författare, från sin ståndoch synpunkt ser nenniskan och hennes lif annorlunda än hon sjelf er, och den antbropologin etc. Ett litet florilegium af författarens outtömliga föråd på oqvädinsoch skällsord emot nykterhetsvännerna: (pag. II förordet) Dsgens fanförare, (pag. (II ibm) Minervas och nattens foglaro (pag. IV bm) mörksens predikenter (pag. 44) Kyrkans rofdjur, (pag. 18) :mädare, pag. 25 ebsolute auokrater, (pag. 74) blinde zeloter och folkets fienler, (pag. 74) despotiska rigorister,, narraktiga fältoch gatupredikanter, separatister och svärmare, nyhetsträmare, spioner, klubbister, teckentydare, besregade bundar etc., som stå och skä.la på det loka stilla folket (pag. 26). Exempel på löjligt fromleri (pag. 43): Hvad är afsägelsen af en dryck mot befrielsen från allt sndigt ondi? Hvad är delaktigheten i ett sådant månghöfdadt brokigt sällskep mot delaktigheten i Guds Sons och Guds nåd? Hvilket olika bebof att vinna jen ena mot (i utbyte mot?) den andra? Hvilket ifvenlyr att dröja med inträdet i kyrkan; och hvilken vinning att icke anse samvete, dygd och heighet räddade genom någon annan förening än hennes ?n Prof på sjuk ech förskräckt känelosamhet (Pag. 67): Då jag betraktat hvad om methodismen längre fram står antecknadt, har jag känt detsamma som en gång isade milt blod, vid at natbesök 1 en af Nerikes stångjernssmedjor. Dessa ömsom stillastående, vandrande eller liggande och stirrande svarta (hu?) mennisiogestalter — — — — allt detta som jag aldrig kan. förgäta, framträder upplifysdt från mitt minne och sliter mitt sinne etc. Ändtligen må följande dyrbara peccoralicr anföras (pag. 35): Godt är dig att du äter dit kött och dricker ditt vin, men ät måttligt och drick dig icke drucken, ty annars (?) är det dig icke godtp, samt (pag. 34): Af det föreståendo har jag dragit den slutsats, att döden går sin väg fram, oberoende af alkoholn, då denne bpjutes någorlunda förståndigt, och liksom döden jemner allt annat, synes ban jemna :alet af sina rof från båda könen, endast han får liten tid på sig. Han skördar, såsom åkermannen, det ena året ef ett slag mera, af ett annat mindre, det andra året i omvändt förhållande, och så bibenålles jemvigten, efter försynens plan, och det står under engiftet i den christaa verlden bland ett chiistligt folk merändels en man med en qvinna, och det står inom detta pestorats område till och med cn man öfver till spillo för manliga dåd och äjventyr. (Månne ej denne manlige äfventyraren :r prosten B. sjelf, eller lefver hen verkligen i äktenskap?) (Malmö red. anm.)