entionelt samt demöraliseråtide landsbruk. Ånnars isste han väl huru ändamålslöst det är att föreslå np förening emot allmänna laster, hvilka dock ännu cke, åtminstone ej i christenheten, blifvit auktorierade såsom gällande folksed. Vidare förblandar an vrångvisligen nykterhetsreformens method med en religiösa metbodismen, oaktadt dessa icke hafva : ågot gemensamt, hverken till innehåll eller form.j Jetta vet förf. nogsamt, men blyges icke att pådikta: eformisterna både vöronbist, hemliga artiklar, ka . holska sympathier, falska bibelförklaringar, jesuitika stämplingar, politiskt sjuka meningar och Umriebe, anstötliga inblandningsr i landets ekonomi, leas oskyldiga hemseder och husliga förhållanden pag. 73—79), med flere löjligt orimliga beskyllninvar, hvilka han lika litet sjelf kan anse såsom grun lade, som han dermed lärer kunna uppskrämma nåon annan än ,våra jungfrur och våra barn (pag. V). Sjelfva kavaljererna i brokiga vestar oct vinnorca i siden, (psg. 75), lära icke taga rätt tor försträckelse af hans bemska förespeglingar 2! etta nykterhetsväsendes slutliga utveckling. Tilll. ch med vår ungdom med sina nöjen (1 c.) gifer sig nog tillfreds, huru mycket prosten Broome n söker izbilla den, att man vill icke så mycket örnyktra som fördystra sinnena och stt föreninar, sådana som dem t. ex. en Berzelius, en Etcntem, en Bergfalk, en Gejier, en Thomander, en sandberg, en Fröst, en Wrede, en Lefieao, en Lie ven, en Branting, en Aschan och en Kinnman m. 1. för protestantistt glada och frimodiga tänkesan illräckligen kände svenske män dels sjelfve stiftat jels numera med sitt exempel föregå och undersålla, skulle ytterst åsyfta förstörandet icke blott af 11 lefnadslust, glädje och mod, utan ock af samvällslugn, ordnirg, sedlighet och dygd. Beklaga måste man således en man, som blott för stt hämnas en inbillad enskild oförrätt (se förordet) invändt så mycken tid och kraft på ett arbete, som blott måste öka hans vedersaksres triumf, emedan tet på en gång visar huru underlägsen deras fiende sjelfva verket är, huru lätt måttligheten slår öfver smärre utsväfningar för nytta och nöje och huru vanskligt, om icke rent af omöjligt, det är för en upplyst, frisinnad och oförskräckt prest i vårt land och vår tid att vägra sitt verksamma deltagande uti en folkangelägenhet, så vigtig som den, att ur all männa bruket undanrödja en dryck, om hvars um bärlighet och skadliga inflytende på både välstånd, helsa och sedlighet, allmänna tänkesättet numera är så stadgadt, att prosten Broomes enskilda menin; och 8. k. bsockenerfarenhet, i detia afseende omöjligen kan ådraga sig annat än medlidandets eller löjets uppmärksamhet. Slutligen vill ree. blott såsom verifikater till sin allmänna kritik öfver detta arbete, dess bizarra innehåll, passionerade ton och svulstiga stil anföra några godbitar. Såsom exempel på stilistist offeetation hänviser rec. till pag. 6 och ff. der orden lyda så: Religiositeten lefver sitt eget och allt annat lefvande olika fördolda lif etc. Såsom mönster för narraktigt phebuseri torde man hålla tillgodo följande: (pag. 8) Inom gchägret at denna förening — och endast här — ligger himmelskt frö med lif och drift till hvarje ädel vext, ligger jord och fält för fröet att vexa i etc. Såsom drag ef både logisk och grammalikalisk sreda torde följande vara nog: (pag. 9) Hirmed är dock ingen tördömelse åsyftad eller afkunnad öfver någon annan trosbekännelse, än den vi kallo rår, ty en trosbekännelse ligger redan nedom andens sferp etc. Såsom prof på en ulsväfvande scabrös fantasi, erbjuder sig pag. 143: Nu bar hvarenda christen trolofvat sig med hvarenda christelig dygd, säsem han bordt, och han har derefter icke lof att älska och upphöja den ena dycd:n mer än den andra, eller att värfva flere tillbedjare åt den ena dygden än åt den endre, ty derigenom varder han en otrogen, etc. Rikt på motsägelser, ineonscquenser och uppenbar gallimathias är följande: (pag. 16) Otukten har likväl varit och är ännu dryckenskapens rival. Säger man att otukten gör dryckenskepen företrädet stridig, skall man ock säga att dryckenskapen gör o:ukten vägen trång. Såsom varande begge kötsens barn i första gifiet och således helsyskon, slå de sig tillsamman, men de slåss ock tillsamman och taga krafterna ifrån hvarandra, etc. Bevis på förläcet kryperi finnes twll öfverfiöd i följande: (peg. 47) Oss tillhör imedlertid, att på fullt allvar och uppriktigaste sätt högakta tänkesättet hos en stor del af den s. k. absoluta nykterbetens vänner, hvilka vi känna och att antaga en ren nitälskan hos dem etc., äfvensom i: dessa ord (p3g. 49): de (pluraliteten af Lunds stifts presterskap; ville gerna göra den välvilliga Regeringen och alla andra välvillige till nöjes etc. Illaluktande sjelfb:röm och skrymteri i intimaste föreniog förnimmes i följ:nde (pag. II förordet:: Sedan har jag fortgått på den väg jag för snart 24 år sedan beträdde, mina månge ektningsvärde och käre åhörare till undervisning, bistånd, ledning och tröst och ett ringa antal drinkare till upprättelse och omvändelse, så vidt Gud hulpit mig, ty Hans är dock äran, makten och härligheten etc. (Jmfr pag. 48): Sanningen kar icke många trognare vän ner än jag är IL NE BONE NR er KE SNES Er OR NOS YST