länderna, gå i ständigt tilltagande. Svenskar oc Danskar hylla hvarandras språk och litteratu Uppreser sig ingenting pohtiskt af det gami slaget dem emellan, så torde den dag icke var alltför afligsen, då en så stark andlig förenin sammanknyter den Skandwaviska Nordens al folk, att ingenting yttre mera förmår åtskilja dem De politiska institutionernas närmande till hvar andra är utan tvifvel härvid hufvudsaken, d man vill tala om det jordiska vehiklet tör sakeo men då, af begripliga skäl, de tre folkens splittrar och egentlige fiender, boende inom dem sjellve skola lägga alla möjliga hinder i vägen för sådant så kan man om det önskvärda utförandet hära ej hysa några stora förhoppningar särdeles snart Så mycket vigtigare är, att folken närma tig til hvarandra i det, som ingen kan hindra: i et storartadt, poetiskt uöppfattande af de uråldrig: historiska minnen, som utvisa deras renat folkr ska samband med hvarandra: i deras öfverensstämmeiser vid uppfattandet af lifvet och naturen i uppvisandet af allt det fremmande och folkvi driga, som under seklerna förorsakat deras skiljs messa ifrån hvarandra och sökt föreviga dennz m. m. Det poetiska och litterära sammanknytandet torde väl till en början förekomma mangen alltför luftigt, idealiskt och svagt, att kunnsz uträtta en verklig sammangjutning emellan politiskt olika folk; men i många fall äro de osynliga krafterna de största, och följderna af deras verksamhet oberäkneliga.