Aftonbladet – 30 maj 1842, sida 3

i vill bibehålla sina söner vid sitt väl skötta hemman? Nej vasserral I tanka att Jöns kan bli en baron, afsändes han till universitetet, tager der en civil-examen, skuffas in i något embets. verk, insvper förakt för det stånd, hvarur han utgått, för ett flärdfullt och lättsinnigt oextraordibarier-!if, rumlar kanske upp söta fars pen-: gar, hvilka voro mer än tillräckliga för bondesonen, men som ej förslå för eleganten i den stora verlden; och sålunda, i stället för att blifva en god hemmansbrukare, blifver han en oduglig embetsman, en tärande medlem i samhället, i stället för en närande. Häraf måste naturligtvis uppkomma en tilltagande lyx i bredd med en ailt större fattigdom. Enhvar vill bafva ett slags anseende i verlden, och, då bonden, handt verkaren och arbetaren ej hafva det, föres mängden af den menskliga fåfängam in på en annan väg, der, den åt oförsörjda efterkommande testamenterar skulder och högfärd. — Enhvar vet, att dessa förhållanden äro främmande för Amerika. Hvarje person, hvilken han än må vara, är här respekterad, ej allenast till sina rättigheter såsom medborgare, utan äfven till dem han eger såsom menniska i allmänna lifvet, säger Hr v. H. med rätta i sitt till Teckningarne bifogade tillägg. Den fullkomliga jemlikheten härstädes utöfvar ett ej mindre välgörande inflytande på det allmänna, än på det enskilda hfvet. — Annu fanns intet statsskick fulikomligt, ingen statskropp, som ej: lider af några sår och brister. De Amerikanska fristaterna utgöra intet .undantag härifrån. Jag medgifver gerna, att här finnas brister att klandra, mycket, som tarfvar förbättring; men jag är dock öfvertygad, att Amerika kommit närmare det mål, som naturen sjelf tyckes hafva föreskrifvit för ett folks sanna välstånd och lycka, än något annat land i verlden. (Forts. följer.) — —ii— oo TiZIAns Monument. Kejsaren af Österrike har anslagit 230.000 fl. af statsmedlien, att uppresa en minnesvård åt den store konstnären i samma kyrka i Venedig, der Canovas staty står. — RYSSLANDS PERIODISKA LITTERATUR. AÅlla i det ofantliga riket utkommande dagblad och: tidskrifter skola för det närvarande utgöra 139, eller fem flera, än förlidet år. Häraf äro 98 på Ryska, 29 på Tyska, 8 på Fransyska, 4 på Engelska, 3 på Polska, 4 på Italienska och 3 på Lettiska språken. Af ren vetenskaplig tendens äro endast 3, nemligen ministerens för allmänna undervisningen journal, Vetenskaps-akademiens bulletin och universitetets i Kasan memoirer. De guvernementstidningar, som på kejserlig befallning börjades år 1837; äro endast 41, till största delen fyllda med lokalnotiser och förordningar samt undantagsvis någon. gång statistiska uppgifter och saker, soma kunna intressera en bildad publik. — JANUARIFESTEN I NEAPEL. Härifrån skrifves under d. 30 April: Neapolitanska folket bar på knä bide innan och utanför den helige Januaril tempel väntat på att dess mäktige beskyddares tjocka martyrblod skulle blifva flytande och set ändtligen bar underverket egt rum! Alla fästningsverkens kanoner förkunnade det glada budskapet för stadens 450,000 invånare, som jubilerande tacka sitt helgon för detta nya bevis på hans vårdande. huldhet. Det är han, som håller Vesuv i tygel och hägnar staden mot den förfärlige grannens härjningar. Folkets tillgifvenhet för honom är verkligen vidunderlig. Ofta har hans hufvud burits i hägtidlig procession genorm Neapels gator, med ansigtet vämdt mot volkanen, när denna darrade å sitt innersta och glödande lavaströmmar gjöto sig från hans topp. Man hör ännu ofta talas om det förfärliga utbrottet år 4794, då en eldström ödelade den sköna staden Torre del Greco, men lyckligtvig riktade sitt lopp mot stranden och utföll i bafvet, der ban hårdnade till en klippa. Det var äfven då. den helige Januarius som sade till honom: Här skall du stanna! Schackpar ti. GÖTHEBORG. STOCKHOLM. Hvitt. Svart. 47. Dame G1 — E41. Dame G4 — H53. ocEKSEAEE ERE FORTUNE EEE TKO FADO AE STA EAERE Tra WN TEE TITAN DDRDA TTR CTR.