Aftonbladet – 30 maj 1842, sida 1

grundsatser, der omständigHeterna icke påkalla deras användande; ty jag känner genom den icke ringa erfarenket, jag äger af. de allminna ärendena — och hvarje dag bekräftar det — hburu mycket, i detta land, der så stora och invecklade intressen finnas, alla allmärna theorisr, ehuru abstrakt obestridiiga, likväl måse Öfvervigas med Inga försigtighet, och med vis klokhet lämpas till äe förhanden varande rörbållanderne i samhället, under sorgfälligt åfseerfi de af da anläggöingar och inrättningar, som uppvuxit under dessa förhå!lenden). Dessa åsigter anser jag vara riktiga, djupa och visa, och i den anda, hvari Ht Huskisson handlade, hafva jag och, mina embetsbröder sökt att reformera och förenkla tariffen, derigepom att vi borttagit förbuden emot införseln: af somlige artiklar, cch nedsatt tullen på andra, och vi hafva bärvid gått tillväga med den omtorg och försigtighet, som var nödig, för att icke gifva anledning till mera enskildt lidande, än som ej kunde undvikas, för att vinna det mål, vi hade i sigte (hör, bör). Jeg är ledsen att något lidande alls. skulle komma i fråga för något intresse; men avi antogo den grundsatsen, 8tå uppskjuta saken ER den Kunde utföras utsn mehn för något enda intresse, då fruktar jag att vi komme att uppskjuta alla frågor af sådan beskaffenhet, som denna, till en obestämd period (bör, hör): men jag byser den fasta förboppning, att det allmänna resultatet af den nu ifrågavsramde åtsärden, och de andra, vi föreslagit, kommer. att blifva full ersättning för bvad enskildt lidande, som möjligen derigenom kunde förobsakes, och att de skola hafva den verkan, att gilva ökad utveckling åt vår indnstri, och åt folket flere medel än förut, att förskeffa sig både lifvets nödvändighets-vsror och beqvämligheter. Vi hafva framställt dessa våra förslag i en petiod af gänska störa fisarciella svårigheter, men då vi gjort det, halva vi gifvit ett exempel at Europa; vi hafva förklarat, att vi icke vilja söka våra firansers förbättring gerom förkböjda impaort-tuliar. Vi hafva tillitat andra medel, för att äter fyllå vår skattkammare. Midt under alla dessa financieila förlägenheter bafra vi. framträdt med försaret, att betydligen minska restriktionerna emot främmande varor, och att nedsätta tull-afgifterne å dem! Jag beklagar högeligen, att jag imåste säga, att andra upplysta samhällen icke handlat. efter samma grundsats (hör, bör). Vi hafva undantagit många artiklar från nedsättning i tullafgifterne Du genast, iförhoppning att ionan lång tid förflutit ernå hrad som är rättvist och billigt: ökad lätthet för våra exporter, i vedergällning för bvad vi medgifva för främmande länders (hör, hör). Men jag bör på samma gång sägs, att det är detta lands inirebso, att köpa för godt pris, antingen ändra länder vilja köpa för godt. pris hos oss, eliter: oj (för, hör,shör). Det är. vår! rättighet, att använda alla Icfliga medel, för att förmå dem till hvad rättvist är; men om de fortfara i sin vägran, så är det vår egen skada, om. vi icke köpa der vi få för bästa priset (öga bifallsrop). Men det är min fasta öfvertygelse, att det exempel, Ergl!dbd bu giffer, slutligen kommer att följas al de andra nationerna. De länder,? jag. mensr;) må hoppascatt kunna afbjelpa sina fisanciella svårigbeter genom antagandet af.ett annat-system, än der vi följs; .de må tro sig öka sina inkomster derigenom, a:t de höja tulafgifterne på främmande febrikater, men de må vara förvissade om, att här möta det stora korrektivet emot Höga unafgitter — lurendrejerå (bör; höt). De måste således antingen bålla en så stor tullbevakning, att dena uppslukade hela tullinkomikien, eller ock; om de försumo.a detta och endast pålägga höga tullafgifter, utan stt öka tullbevakniogen, så skola de fiona, att det biir lurendrejarn, som nästsn ensam,kommer att ifournera varorna, och genom en oloflig trafik ipkomma de varor, som deras tullafgifter hiddrå att. ipkomma på laglig väg och med fördel för det allmänna (hör, hör). Om man ksstar ögat på de länder, der böga skydds-tullar blifvit iförda, så finner msn folket der mer och mef jemföra exemplet dhos 083 dch fesuitaterna deraf med de gruvdsatser. eter hvilka man hos dem: går tillväga, och resultaterne deraf. . Låtom :,0ss tega till exempel Spanien, der nöga: skydds-tuilar och. probibitif systemet nåt sin största utveckiing; hvad har verkan der varit a? detta system? Eviga slagsmål med lurendrejare vid gtänserna, och iögen steisinkomist (hör, hör). Jeg beklagar, säger jag, att icke andra opplysta tänder icko ännu visat -hågon benägenhet av följa. det exempel, vi nu gifva; och jag beklegar högeligen, att finna någonting af denna illiberala anda i Förenta Staterra; men jag: är derjemte öfvertygad, att folket i nämnda land är alltför upplyst, att icke inse, att vårt exempel bör följas, och att de snart skola följa det. I Rysbland har man genom ofantliga och förspillda kostnader sökt att införa manufakturer; men jag är säker, att innan lång tid förflutit; skall den stora pennirgeförlusten, i följd af dessa försök att fromtvinga mauufakturer, öfvertyga folket. om deras dåraktighet (bör, hör). Jag är öfvertygad, att Eoglands exempel, gilvet i denna period af svårigheter i handela och finanserne, vårt beslut att gå i den rätta riktningen skall verka på främmande nåtioher: men om vi fiana, att vårt exempel icke följes i främmande länder; om vi finna att de, i stället att nedsätta tullen på våra fabrikater, förfara nog opolitiskt att höja den, så bör detta dock icke nedslå: vårt .med att handla jenligt de grundsatser, vi tro vara riktiga, ech hvilka icke blott skola genast medföra fördel för oss, utan äfven i tidens lopp biifva allmänt antagba, bvarigenom ömsesidig vinst skall uppkomma, bädp för oss och alla dem, som äro nog kloka att följa dessa grundsatser. (Slutet följer.) STOCKHOLM den 30 Maj. Degens utländska poster medförde tidningar frin Paris af den 49 ach från Hamburg at den