vid Gölhgatan; samt i huset AM 52 vid Röda Slussgatan. tober 4837 anbefallde skattevärderingar, som genom felande kartor och beskrifningar uppstått, redan i Augusti månad 4838 blifvit undanröjdt, bade desamma genast derefter, med begagnande af den då gynnsamma årstiden, bordt företagas, och Konungens befallninghafvande således varit obefogad att Kongl. Maj:t med nyssberörde framställning besvära, heldst anledning dertill jemväl saknats, enär den omständighet, att Bennebäck hade en mångfaldigt större areal, än West-Terna, vid beslutets fattande om skattevärderingarne redan var kändt; till följd hvaraf Kongl. Maj:t anbefallde vär:eringarnes skyndsamma företagande, så vidt frost och snöfall deremot icke lade hinder i vägen. Skattevärderingarne hade sedermera under nästderpåföljde Oktober månad blifvit verkställda, men ogillades af krigsoch kammarkollegierna, i anseende till åtskilliga begångna felaktigheter, hvarefter och sedan, enligt dessa embetsverks meddelade föreskrifter, förnyade skattläggningsoch värderingsåtgärder försiggått i Juni månad 4839, samt skattläggningsoch värderingsinstrumenterna blifvit behörigen upprättade, Konungens befailnipgshafvande och Chefsembetet, med handlingarres insändande till bemälde kollegier, i underdånighet tillstyrkte bifell till det föreslagna bytet. t Krigsoch kammarkollegierna hade, i afseende på värdet, uppgifvit, att egendomen West-Ternas årsafkastning kunde beräknas till nära 4000 Rdr Bzo och kopitalvärdet 46,660 Rdr, då Östra Bennebäcks afkastoing endast skulle utgöra före bytet 817 Rdr, men efter, genom en friare dispositionsrätt af skogen omkring 953 Rdr, samt dess kapitalvärde i förra fallet 13,626 Rdr, men i sednare 45,890 Rdår; äfvensom dessa embetsverk föreslagit, i händelse af byte, att rustoch roteringsbasvär, samt öfriga skyldigheter, äfvensora hommansnaturer, borde, i eclighet dermed, utbytas, o. s. V. Vid detta ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t uti Stlatsrådes ofvanförstnämnda dag, den 4 Febdruari 1840, anförde föredraganden, herr Statssekreteraren Grip, ätt, då han funne det vera fullständigt utredt, att Kongl. Maj:t och Kronan uti Weat-Terna egendom, sådan den blifvit uppgifven och skattevärderad, skulle erhälla fullt vederlag för Bennebäcks boställe; att utbytet af Bennebäck emot West-Terna skulle lända till påtaglig fördel så väl för dåvarande som för blifvande indelningshafvare, äfvensom att West Terna hemmans belägenhet gåfve detsamma, såsom förste majorsboställe, ett för tjenstgöringens inom regementet jemna och säkra gång obestridligt företräde framför dåvarande förste majorsbostället Bennebäck; så ansåge sig Statssekreteraren, lika med krigsoch kammarkollegierna, ega full anledning i underdånigbet tillstyrka nådigt bifall tillifrågakomna byte, på sätt och i den ordning, samt med alla de vilkor och förbehåll, kollegierna föreslagit; uti hvilket underdåniga tillstyrkande instämde DD. EE. herr Justitiestatsministern grefve Rosenblad och herr Statsministern för utrikes ärendena. friherre Stjerneld, samt herrar Statsråden, friherre Åkerhjelm, grefve Hård och Ihre, af hvilka herr grefve Hård tillika erinrade, att, ehuru med. sannolikhet kunde antagas, att Bennebäcks boställe, i anseende till den dertill hörande betydliga skogsrymd och den större fördel, som enskild egare kunde derif draga, skulle, vid försäljning, uppgå till bögre värde, än hvartill detsamma, efter den anställda komparativa värderingen, ansetts uppgå och möjligen äfven högre än det, hvartill West-Terna skulle kunna inköpas, denna omständighet likväl, på anfördå skäl, ej kunde vid frågans afgörande förtjena serdeles uppmärksamhet; och herr friherre Åkerbjelm, för sin del, tillade, att, enligt tillförlitlig utredning, kronans, regementets och boställshafvarens fordelar vid det föreslagna bytet voro öfvervägande, om än Benonebäcks betydliga skog och nära belägenhet intill stora, kolbehöfrvande jernbruk toges i beräkning. Hvaremot tvenne äfven närvarande herrar Statsråd, hufvudsakligen med afseende å den till Bennebäck hörande, förträffliga skog, af icke mindre än 3,435 tunnland, som kunde skattas till minst tio Rdr tunnlandet, och således vida öfverstege West-Ternas antagna värde, funno sig, för det dåvarande, icke kunna tillstyrka det föreslagna bytet, utan ansågo, att, innan detsamma af Kongl. Maj:t beviljades, en förnyad, noggrann besigtning och värdering af skogen på Bennebäck borde ega rum; och behagadoe Kongl. Maj:t i nåder gilla Statssekreterarens, af Statsrådetspluralitet biträdda, yttrande. Justitieombudsmannen anmärkte, i följd häraf, emot ofvannämnde rådgifvare, att hvilka skäl dertill än må förefinnas, så vida det aldrig lärer kunna ifrågasättas, att ju icke majorsbostället Bennebäck varit kronan tillbörigt, ett sådant, utan Rikets Ständers samtycke beslutadt afbändande af kronans fasta egendom strider emot uttryckliga stedgandet i 77 regeringsformen, jemförd med privilegierna för ridderskapet ock adeln den 46 Oktober 1723, 28, dertill kommer, hvad militieboställen serskildt angår, att utbyte deraf, emot Kongl. stadgan och förordningen den 9 December 4682, 4 40mom., upplifvad genom Kongl. förordningen den 4 Februai 1771, icke kan ega rum; såsom följd hvaraf han Ansåg, att ofvannämnde berrar Statsråds-ledamöter, medelst deras anmärkta rådgifvande åtgärd, handlat både emot grundlag och gällande stadgar. (Forts. följer.) STOCKHOLM den 26 Maj.