Aftonbladet – 24 maj 1842, sida 1

barn! du bar haft alldöles-Iör-mycken frihet -och alltid fått din 7 bita Hvad .du nu begär, kan jag omöjligt bifalla... var derföre förnuftig. För att litet förströ dig, Skall din tant nu fåinförX digpå höfvet, och derfår du se tusen och åter tuser Nya saker... der får du se och lära Känna vår unge konung ... och om du Den förskräckliga menniskan! — utropade Christina oöch reste sig häftigt ifrån sammetsdynär — MDertill har jag alldeles ingen lust. — Eå qvinnohatarelp 5 Det är gemeat förtal., Han är ju kör ,Kungen kär! — Carlden tolfte kär — utropade Cbristina skråttandå. — Då lär ban minsann ha en skön älskarinnal ot Hon är skön — Men elak, liksom du Liksom jag! H — Grefven började skratta och Christina Syntes fattas af en aning; ty efter en sturds tystndd sade how mera til Sig sjelf än fadren: Men min Gud; jag har ju aldrig sett honom. i Men Kan har ganska offå sett dig -.: Och hart Har bebagat yttra ... aa Hvad har han sågt? söta pappa, hvad hår han yttfat? Zen ot i MN DN Nå hvad bryr di dig om det. Han äf ju en förskräcklig menniska, en qvihnohatare. Ja det är väl så det; men ser du, pappa lilla hanvär Ikvil kung. Nå, hvåd så han då? hvad kunde han säga? om mig? — Ahl jag Vill 0u veta det, ... se sä; säg nu söta pappa lillän, och tennes lina fötstampade otåligt emot golfvet. Yi Ministern vår icke! böjd att bryta sin tysträd och inga böter, ihga försök af Christina kuride förmå honom att berätta hvåd konungen sagt.