Aftonbladet – 24 maj 1842, sida 1

on Vet du: pappa; det är så långt ifrån: min -önskar svärade hon öck retade SA Kund, så att, den: morrade, och ;visade.qtärden, — att ja tvertom ärjalldeles.lika nöjdsmedaalldean bylls ning de behagat visa mig, utdir att jag på någo sätt sökt den. Nej, söta pappa, det finans blott en enda på hela jorden, för byvilken, jag hysei en innerlig böjelse och hvars hyllning jag ye ker om Dessa ord framkållade mörka fåror på mini sterns panna, och med en ovanlig. allvarsamhel frågade han: Hvem är då denne!ende?, HVeri adnan skulle väl det kunna Vara, gul pappa, än din egen vackrå systerson, den unge Adolph Herse.n Jag vill hoppas, att dw ike utan mitt sam: tycke vågat inlåta dig i någon kärlekshandel med den pojken.o . enPojke!? — Adboiphiär redan tjugu år vet pappa, och dessutom är han min allra åldstQ vän Men huru, lång tid det -kan vara, sedan -jag började älska honom, det, kan jag icke så riktigt. på. minna mig. ec. Åhb du är jen liten. tokal:— sade minister åter glad. — Du bar uppvuxit tillsammans :mec honom hos din faster, och ,deraf korymer; den der tillgifvenheten. -:Det är intet: annat -ärren syskonkärlek. I id , Nej, det är det visst icke. Vet pappayatt jag nästan skulle sörja mig till:döds. om, Adolph vore min bror. ., ) t hu Och likväl, är det så; det får icke varacannorlunda, ;, Adolph är, utan; förmögenhet. och ha inga andra inkomster, än sin, lilla lön och hvad min godhet skänker .honom. ; x ? ga sv gildavi äh gl Äc