från den ena morgon til den andra afbidar Simeon sitt slut och ifrån den ena dagen till den aadra väatar jag på att dea Allmagt, som icpassat länkarna ut i kedjan af menniskens öden, äfven skall lätta tyngden af min tryckande börda. Min man ligger på plågans läger å Lasarettet och meder för 4 barn, ligger det ena af dem på båren, utan att jag vet någon tillgång få det uti grafvens sköte. Vördade Almänhet! Räek den rärn öse och bedröfvade makan och modren en bjelpsam hand. — VWVärdinnan uti huset Af 42 Perlstiekaregränden å Norr lemnar vidare underrättelse om min bedröfvade belägerhet.