Aftonbladet – 17 maj 1842, sida 2

ES stone, säldes af honom till den odödlige Willian Butler, som sjelf dresserade djuret. Förlidet 31 köpte en ung Sir Eduard Hawkesworth hästen förbytte dess gamla namn Elisa till Anna — oc vill ni veta vidare, så var god och läs på dettc programm; hvarpå Sir Foote, under ett sjelt. viskt leende öfver sin redogörelse, öfverlemnvad den okände ett blått papper med stora bokstaf ver, innehållande de täflande hästarnes meritför. teckningar. Anna, ha, ha, ha, uppkallat sin häst efte fästmön, det var ett godt infall och serdele: mycket roligt, yttrade den okände, skrattande Jag förstår ej hvaråt ni skrattar, men är de åt Hawkesworths sto? — så förtjenar ni mir medömkan; afbröt Sir Foote. Uppkallat hästen efter fästmön, eller fästmör efter hästen, det är gudomligt. Så skall naturer adla konsten och konsten naturen. Jag påminner mig den store Popes ord: Is the great chain, that draws all to agree, And drawn supports, upheld by God, or thee? deklamerade den okände med mycken pathos. Ni har en särdeles talang, Sir, att skratia ömsom åt ingenting, ömsom åt det mest upplyf tandes, afbröt vår Bull under tillägg: ehuru n ianske mindre ofta vet hvad ni skrattar åt. Utan att låta sig bekomma, svarade fremlin gen med uppdragna mungipor: Sannt, mycke sannt. Den förträfflige Failstaff brukade ofi: säga: gören lifvet roligt så ären I filosofer. At finna det roliga i verlden, är sannerligen bättr in att uppstiga till ära uti de sorgligaste trage dier; ty mine herrar, det ligger mycket af syn dafaHets skuggor öfver menskligheten och — yeklig den — som kan skingra detta mörke med glädjens sol Den der är sannerligen ettdera galen, drucke; eller mycket förläst;o hviskade sir Floote sin väl i Örat. Icke galen, drucken, men visserligen mycke beläst, afbröt den okände, som endast till hälf