Aftonbladet – 4 maj 1842, sida 2

Krigs-kollegium ställdt reskript, som sammänhåljet med det ofvanstående utdraget ur Ständernas föreskrift, visar hvari tvistepunkten egentlisen består. Detta reskript lvder sålunda: CARL JOHAN c. Vår ynnest c. Hos Oss hafven JI, uti skrifvelse den 40 nyssförflutna Februari i underd. anmält, ej allenast att Fullmäktige i Riksgälds-kontoret; genom till Eder aflåten skrifvelse d. 22 Dec. 14841 och den 26 Januari innevsrande år, förklarat sig icke kunna utbetala de af R. St. vid sistförflutne Riksdag till Vår Nådiga disposition ställde medel i och för inköpande af åtskilliga för garnisonen i Ystad behöflisa byggnader, med mindre än att J till Fullmäktige afgifven Eder förbindelse att hvad som af ifrågapvarande anslag icke behöfver användas för att anpskaffa erforderliga stall: och magasins-byggnader för den i Ystad förlagde Husar-sqvadron, skall såsom uti 43 af Reglementet för Riksgälds-kontopret är stadgadt, till Kontoret erläggas, än jemväl att J; med anledning bäraf, gifvit Fullmäktige tillkänna, det J ansett Eder icke tillkomma eller tillhöra att den af Fullmäktige äskade förbindelse, utan blott qvitto för hvad som till Eder aflemnas, Fullmäktige tillställa. Detta allt hafva Vi låtit oss i Nåder föredragas; och som Vi, i betraktande af hvad 64 Reg.-formen innebåller om den Oss allena tillkommande dis: positionsrätt öfver medel, som af R. St. för stalens behof anvisas, anse den af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret till Eder framställda begäran, såsom i strid med Grundlsgens bokstaf, vara af missför slånd tillkommen, hafve Vi, med gillande af Edert beslut att, för de skuldsedlar-och kontanta medel. som ifrån Np t utlemnas, icke afgifva annan förbindelse är vi t qvitto, härigenom velat Eder i Nåder anpgatta at Eder reqvisition, i förut vanlig ordning, Fullmäktige förnya, samt att Fullmäktiges svariderefter till Oss i underd. in berätte, på det vi må komma i erfarenbet derom huruvida de administrativa ärmdernas gång måi förevarande omständighet befinnas afbruten eller 1Cke.n Häraf synes, att Regeringen, äfven i afseende på de anslag, som Rikets Ständer under serskilda förbehåll, ställa till dess disposition att utgå af Riksgälds-kontoret, ämnar att handla på samma egenmäktiga sätt, som man sett f. d. rådgfvarne, i deras till Riksrätten afgifna förklaringar, försvara i afseende på Statskontorets medel. Allt hvad Rikets Ständer beviljat, skulle efter en sådan tydning kunna annammas, utan att det minsta fråga efter vilkorens upptyllande. Det sednare blefve då blott en fråga inför KonstitutionsUtskottet, hvilken ytterst afgjordes af de högre embetsverkens organer i Riksrätten. Alla de garantier grundlagen sökt lemna det skattdragande folket i Rikets Ständers och deras afdelningars Jagenliga verksamhet skulle i fråga om statsmedlen blifva af noll och intet värde, Denna gången lärer doex saken icke gå så lätt. Ansvarighetslagen för fullmäktige 1 Riksgäldskontoret bjuder: S 2. Beträdes en elier flere åf Fullmäktige, att angående dispositionen af Riksgäldskontorets medel eller bushållningen med verket, hafva emottagit och åtlydt någon annan befallning eller föreskrift, än af Rikets Ständer, hafve den eller de häri brottslige förverkat Rikets Ständers och allt annat, allmänt medborgerligt förtroende, m. m, Finnas Fullmäktige hafva genom uwderdåniga tillstyrkanden beredt bifåll till sådant, som är stridande emot de uti reglementet utstakade grunder för Riksgäldskontorets inrättning, eller på annat sätt leder till inskränkning i RB. S::s rättigheter att sjelfva om verket förordna, vare lag samma, m. m. Då R. St. bestämdt medgifvit dispositionen af dessa medel för garnisonens i Ystad behof, och detta kunnat fyllas med 20,000 Rdr Bko, berättigar ingenting Regeringen, att för andra ändamål utreqvirera, hvad som af de 47.000 Rdr återstår; och Fullmäktige hafva i detta afseende bestämda föreskrifter för sitt bandlingssätt.