MN cOch modren? , .. är bon frisk ? frågade Carl ned en häftighet, den han fåfängt sökte tygla. Eugene kastade på honom en genomträngande blick. aModren, upprepade han sakta och dystert. Hon log, då Hon gaf gossen lifvet,, fortfor han lugnt. (Fråga icke vidare om henne. Sin kärlek till dig har bon öfverflyttat på sonen. Om du frågar efter denne, så är jag alltid beredd att svara dig. aSkicka honom till mig, inföll Carl förkrossad, oviss om han skulle taga denna underrättelse efter bokstafven. Skicka mig min son! Låt mig egna honom den kärlek, som ännu flammar i mitt bröst, och som icke har något föremål. Menniska! afbröt honom Eugene; adu yrar. Har du icke hustru och barn? Hvad hafva de gjort dig, efter du vill föredraga framför dem . beviset på din brottsliga svaghet? Snarare borde du aldrig fråga efter detta barn. Hvad skulle det här? Stifta tvedrägt inom ditt hus. Sjelf en frukt af passionen, skulle det uppväcka vilda passioner. Det skall visst icke förnekas dig att en gång se din son, när tillfälle dertill yppas; men jag, som har i mina händer hans mödernearf, jag vill ock uppfostra honom, ty jeg älskar honom. Rättigheten att för honom vara i fars ställe, tror jag mig bafva förtjenat genom der uppoffring jag gjort. aDu hatar mig, sade Carl, sänkande mot golfvet den flammande blicexen och sammanbitande tänderna. aDet förbjude Gud ! svarade Eugåne, jag hatar blott din dårskap: Den allena skiljer 08s — icke du. Denna dårskap får icke mer bli farlig för mig eller för någon, som jag älskar. Carl kunde häremot ingenting invända. Han anade att Rösalba ännu lefde och att bennes ömme make icke ville beröfva henne sitt barn; den tanken, att ännu fortlefya i hennes hjerta, tröstade honom. Med ån uppriktig bandtryckning skiljdes de båda vänperna: försonade. . Eugene förde sin: mor till Lillon. Först under vägen upptäckte han för henne att,han var gift. Det var honom lätt att finna en förevändning till sitt örbemligande deraf, i det han uppgaf att familjförhållanden å hans hustrus sida hade fordrat tystnad. Modren blef öfverraskad, men ick ond, utan längjade tvertom att få se sin sonbustru. y (Forts. följer.)