Aftonbladet – 2 maj 1842, sida 2

Article Image
ROR ERROR EE———————— resande herrarne (Rosaiba vari karlkläder) skulle tiga upp från bordet, efter intagen aftonmållid, räffades plötsligt deras öron af vapengny, hästtampning och grofva karlröster. Alia t:e sprungo örskräckta upp. I samma ögonblick trädde en ;lguacil med vakt in i rummet, och snart sågo våra stackars flyktingar sig inneslutna inom en ring af blänkande gevär. Rosalba sjönk afdånad i Carls armar och innan han kunde blifva qvitt denna ljufva, men nu så farliga börda, hade man fråntagit honom hans vapen. På nåzot motstånd var här ieke att tänka. Eujde, som insåg detta, fattade, i stället för sina på et! bord liggande laddade pistoler, sitt resechatul! och höll det under armen. Polistjenstemannen som blef förvirrad af detta lugna och stilla upp: förande, visste icke rätt om han skulle tro, at! Euzgånve stod i förbindelse till de flyende, så at! han hade del i flickans bortförande, helst di han, med den tryggaste min i verlden framvi sade de alldeles icke misstänkta passen och för klarade sig villig att återvända till Granada. Polis tjenstemannen fogade sig således i Eugdnes önskan att låta de tre resande hvila ut i hvar sitt TUm intill morgonen, ty Rosalba behöfde verklige! hvila några timmar. De tvänne älskande, hvilk betraktades som de egentliga flyktingarne, måst dock finna sig i att hafva vakt inne i rummen då deremot Eugene blott hade en sådan utan för sin dörr. Det hade äfven lyckats denn att bringa sitt schatull med sig och detta ställd han på ett bord bredvid sängen. Man skulle lätt kunna föreställa sig, att den själs oro, hvari alla tre flyktingarne sväfvade, icke tillä någon af dem att tillstuta ögat under hela natten

2 maj 1842, sida 2

Thumbnail