Aftonbladet – 2 maj 1842, sida 1

STOCKHOLM den 2 Vaj För första gåvger i år arkonmov i dag de uttsndska posterna över Grerf weed, och med örse idninsar från Paris af cen 94 och från Hemburs ar den 26 April. Från Loncona ej af sednbrö dotum, ån Engelska posten i Fredags. FRANKRIKER. i De af regeringen ioreslagn2 örändringatns i ri minal lagen hafva af Deputerade-kav maren antasits med 133 röster mo: 98 N stan utan d:stu sioc har hon beviljat den besarda supvplementarkreaiser för allmännas arbeten: mrd 18:896 O00--rånes:-, 55, rätt torde det ceremet icke gå m d lagförslaget om j rnvägarna, ty icke mindre ön 50 amendementer deri äro nedlagda på presidentens bord oc N oT fyr Nirekter skatterna för år 1843 stiva till s0d millioner. eller 40 millioner mer: an för är 4849, hvilket till en det år tillskrivas de sednare :3xeringsåtgärderea, som tvunsit en mängd per orer att erlägga en skatt, den de hittri!s söktundand:s a sig. Ludvig Fiip. sm tyckes hafva det öre att eutpbörligt boas af olyckor och faror men tt sinpa undan med blot:a hote!sen. har nyligen varit uts tt för en dylik hin:els OD ho ovemligen de: 20 April besökte Versailles, ock ett hjul sönger på h: ng vagn, men utan att han deraf led den mwinsia ssada. Han sota sig upp i sine adjuranters vaga cch fortsatte resan. Det vigtizaste dagens post medför, är underrättelsen om fyra no abla dödsfålt. Det första er sen nära 88:årice marskalk Mncevws, hertigens af Co-i pegliano. Han ver född i Besangon ce 34 Juli 4754. Till hans: ära länder att hon år4845 a rsde presidera i den krig rätt, som skulle demma N-y, hvilken väg:an bestraffades med tre månarers faggelse på fästningen Ham. Det ardra did f Het är marskalk Clauze, som skall hafva äfudt YTouluse; det tredje grefse de Mesnards, öfverstalmas ar hog hertiginnan af Berry som ben år 4833 fö jse på kennes äfventyrliga expediion i Ven: 6: och det fjorde den rise Spsoske bankiren Hr Agusdos. som sflidit i Gijon i Asturien, der han reste fer att bese sina gods, och efterlemnat en formögenbet a! mer än 3 millioner francs i räntor. Hvad man knappt skulle tro är, att den firgne, Ludvig Napoleon ännu icke öfrve gifvit sina spekulationer på att väcka Frankrikes deltagande för sig person och sin familj. Sådant är likväl fIbkt och han har nyligen lemnat en af sina antäng re. sem besökt honom i Hem, 3000 fra CS, at förarstalta om en skrit i venna syftn:nwar Detta bortses nde af penningar på fruktlösa försök att uppvåeka doaa, öfverensstämmer alldeles icke med bans fami!js önskningar och åsigter, hbvarföre hins svhöriga arn: s tta honom under förmysdare. : Mot Marocko skola fyra linieskepp afsändas för: att fordra upprättelse för de fiendtlicheter, som från Marockarska området begås mot Fransmannen i Algier. Från sistnämnda stalle berättas, att B-duins bördingen E!-Berkani icke biifvit ullfångatsgen, såsom det först sades, men väl att hans besittningar blifvit förstöraa. 1 SPANIEN. Det upp!opp i Madrid, hvarom talades i förra posten, var icke annat än några oordningar bepgåvena af ungefär 300 murare, som arbetade på en ffrntlig byggnad och s m enptreprenörerne lofyat en förhöjving i deras sold men hvilket löfte de ej hello. Oväsendet räckte väl i flere dagar,, men hade ingen politisk karakter och bämmades utan någon blo Sutgjutelse. . I senaten har Hr Marliani bäftigt klagst öfver ett uttryck i Franska pärskammaren, der martis:B-issy kallat Spaniens regent en konungamördare. wan att hvarken kansleren eller någon af de. tre närsarsnde ministrarne derföre återförvisat honom till Ordnin-. en. Man avmärk:e förgäfves, att markisen varoallmänt känd såsom högst excentrisk, och att ingen menniska brydde sig om hvad han sade; Hr Mairljavi yrkade jikväl på motionens hänvissnde tilten kommission, men denna fånn ganska rintigt, att ingenting var att göra vid saken. PORTUGAL. : i I Lissabon är partiernas förbittring mot hysrandra stigen till den grad, att man snart, väntar ett utbrott. Drottningens födelsedag den 4 April för