Aftonbladet – 29 april 1842, sida 2

mål; men jag anser dock denna punkt vara af beskaffenhet, att inverka på bedömmandet ef Scotts verksamhet i det hela, och måste fördenskull, i sammanhang med seken i sin helhet, för densamma påkalla uppmärksamhet. Hvad dernäst 2:dra punkten beträffar, torde det tillåtas mig meddela följande upplysningar: Scott har flerfaldiga gånger både muntligen inför Svenska Kyrkans vårdare och målsmän och i offentligt tryck inför hela Sveriges allmänhet försäkrat, att det aldrig varit och aldrig komme att blifva hans sak, att draga folk från deras kyrkobekännelso till sin, d. v. s. från Lutherska Kyrkan till Reformerta, utan atthan ville på allt sätt här i landet arbeta i vår Lutherskt Prot. Kyrkas anda och syfte. En sådan försäkran har han sednast meddeiat i sin härhos vördsamt bifogade skrift: Sveriges religiösa tillstånd sådant det blifvit uppfattadt och uti Amerika framstäldt, pag. 30—32. Det kan synas af några omständigheter, som om Scott ville i Sverige framstå i detta fördelaktiga Jjus både inför Kyrkans styresmän och inför allmänheten. Således har han, enligt uppgift af H. H. Erkebiskopen, i Stockbo!ms Consistorium i Mars 4840, hos horom uppvisat bref från sine hufvudmän, deri de dels klandrat bonom för hans ådagalagda mindre lyckade nit att här billa en Meth.församling, och dels förmanat honom till större ansträngning i detta fall. Likaledes har han i början af 4841 i Tidningen Dagl. Allehanda offentliggjort åtskilliga skrifvelser af samma syftemål. Men utom det häraf framstående förbållande, att Me hodistkonferensen har så beskaffade anspråk på sin härvarande missionär, lärer det knappt vara troligt, att en Methodist-missionär, som endast i 3 år har lof att uppehålla sig i kristligt land, mer än 4 gånger denna tid skulle fortfarit att härstädes vara anställd, ej heiler att besagde Konferens skulle för en Meth.missionsanstalts grundläggande i Sverige vågat så stora uppoffringar, om han icke i propsgandististkt afseende motsvarat sine principalers väntan. Om detta skett mera doldt än öppet; om hans verksamhet, såsom nedanföre närmare skall visas, endast varit en långsamt mognande förberedelse till en församlings grundläggande; lärer den derföre icke vara mindre anmärkningsvärd, ej beller mindre påkalla de offentliga myndigheternes uppmärksamhet. Till stöd för min till vissbet gränsande öfvertygelse i detta fall får jag påpeka en note pag. 3—4 i nyssenförde skrift, der Wesleyanska Missionssällskapets Komite i London, under hvilken Scott sorterar, tillåter honom, Scott, att mottaga Kyrkoherden Bairds vänliga inbjudning, att vara honom följagtig till Amerikas Förenta Stater i den förhoppning, att den lefvande Kristendomens sak uti Sverige i allmänhet samt i synnerhet det Svenska Kapellet och dess Kongresalion i Stockholm skola hafva botydlig fördel af Hr Scotts personliga kommunikation med de olika Religiösa sällskap och vänner uti Förenta Staterna med hvilka han redan haft brefvexiling. Af detta Komittens yttrande inhemtas 4:0 den oväntade upplysningen, att den bittills i våra Tidningars Predikoannonser benimnda Engeiska Kyrken, i Engiand, betraktas som ett Svenskt Kapell, till sitt ändamål icke existerande för härvarande utländska Methodisters Gudstjenstliga uppbyggelse, utan för Svenska medborgare; 9:0 att till detta Kapell hör en Kongregation i Stockholm. Visserligen är detta sednare ord mängtydigt och derföre försigtigt valdt; men det torde åtminstone förtjena en undersökning buruvida icke dermed af Konferensen antydes ett i Stockholm existerande ännu fördoldt, till besagåe Kapeil hörande, Meth.samfund, som redan, ehuru icke öppet, frånträdt Lutherska bekännelsen. Den slutsats synes åtminstone icke alltför afligsen, att Scott, under det han i Sverige gifver sig sken af att arbeta i Lutherska bekännelsens anda, inför sina principaler i England framstår såsom hufvudman för ett härstädes redan bildadt Meth samfund. I sådant afseende få hans i det följande till sin beskaffenhet närmare utvecklade åtgärder, med bildande af Band, Cirklar och Klasser, en betydelse, ej mindre än hans försigtiga beteende i sin läromethod, äfvensom den omständigheten, att personer af honom, oaktad: Svenskar och Lutheraner, med Nattvarden administreras. NE PAD AMV DT EDTA TT ANGTEDNAC ATA NES TEtR