Anglartyget SJUHASIEA, med alloljande LaSstvas pråm. sfgår till ÖREBRO nästkom. Tisdag den 13 Maj. kl. 6 på morgonen. och återvänder Lördagen d. 7 vid s. t. Biljetter för Passagerare säljas å L. J. Warodells T Kontor i Bergstrahlska buset Restauration finnes ombord. pint Ae friend tta trans dosen Till OPORTO är sjölägenhe: för fraxtgods och passagerare. Närmare underrättelse lemnas å Skeppsk areraren GC. A Hanssons Kontor vid Skepp-bron. RIESRATTEN. Tjugufjerde målet. Om Statens grundlagsvidrigu skuldsättande i och för anslag till Trollhätte kanaloch slussverks utvidgning och ombyggnad. iForts. från gårdagsbl.) De tilltalade förklarade, i anlednizg af dennasnmärkning (se gårdagsbladet), att der lära, som Just. ombudsmannen, under åberopande af KorstitutionsUtskottets föreskrifter, härvid framstillt, nemligen att besiut om anslag af allmänna medel icke kunde vara ovilkorligt för längre tid, än til nästpåföljande Riksdag, är lika ny, som den, i förklarandernes tanke, är förderflig för sambällets bestånd och förkofran. Enligt densamma stulle samhället förvandlas till ett bolåg, som borde upplösas eller förnyas hvart femte år, och äfven förr, om urtima riksdag inträffade. — All säkerhet för framtiden, alla större företag, som erfordrade kreditens och associationsandsns förenade bemödanden, skulle derigenom gå förlorade. Lyckligtvis står denna löra i strid med hved Sverges Rikets Ständer vid flera tillfällen beslutst, hvarå såsom exempel endast må enföras att de år 41810 beviljade Götha Kanalbolag en i 25 år fortfarande diskonträtt i Banken, och år 1835 autoriserade deras Fullmäktige i Riksgäldskontoret att för en tidrymd af till och med 38 år meddela garanti för lån, upptagna åf hypotheksföreningar. De anse besynnerligt, om Rikets St-nder skuile, i afseende på medel, som af dem disponeras, hafva vidsträcktare rätt än Konungen, för de medel, gom stå under dess disposition. Hvad den anmärkta anvisningen å Handelsoch Sjöfarts-fonden beträffar, så bar Kong!. Maj:t, sedan längre tid tillbaka och, äfven efter antsgandet af 1809 års Regeringsform, ägt fri dispositionsrätt öfver denna, under de i 3 8 Ansvarighois-lagen uppräknade afgilfter inbegripna, fond, eller Konvojkassan, såsom den förut kallades, och denna dispositionsrätt har vid flere tillfällen blifvit af Kongl. Maj:t utöfvad, utan att någon anmärkning deremot från Rikets Ständers sida skett. Då Kongl. Maj:t, i sammanhang med en den 27 Februari 4830 utfärdad Instruktion för Rikets Ständers Revisorer, medgaf att, jemte andra förut endast i KammarRätten granskade kassor, äfven Konvoykassans räkenskaper ifrån och med dem: för år 4829 må af Rikets Ständers StatsUtskott och deras Revisorer granskas, förbehöll sig Kongl. Mai:t, på sätt Dess den 22 Januari 1829 till Rikets Sänder aflåtna skrifvelse utvisar, somma . dispositionsrätt som tillförene öfver denaa kassa, hvilken år 4835 flck benämning af Handelsoch Sjöfartsfond. Denna Kongl. Maj:ts dispogitionsrätt ar jemväl uttryckligen erkänd af Rikets Ständer, så väl i deras skrifvelse af den 13 Februsri 48335, augående det för deras del fattade beslut i afseende på Handelsoch Sjöfarts-fonden, som ock under deras den 23 Februari samma år, bärvid i bestyrkt afskrift bilagda, skrifvelse om bidrag af Staten, för att bringa Troilhätte kanal och slussverk till lika dimensioner med dem Götha kanal äger; hvarvid Rikets Ständer, som ansågo detta företog företrädesvis vigtigt för handelns och sjöfartens befrämjande inom Riket, till Kongl. Mej:t öfverlemnade att, utom den Kongl. Maj:t i allmäshet medyifaa dispositionsrätt af öfverskotten på afgiften till Handelsoch Sjöfarts-fonden, å dessa öfvirstott anvisa medel för befrämjandet af Trollhätte kanal och slussverks bringande till lika dimensioner med Götha kanal, Någon inskränkning till belopp eller tid är i denna underdåniga skrifvelse icke ifrågazatt, ehuru det var klart äfven för den lösligaste uppmärksamhet, att Handelsoch Sjöfarts-fondens öfverskott under den korta tiden till nästa Riksdag ej kunde lemna tillgång för så stort bidrsg, som erfordrades för ombyggnaden af Trollhätte kanal! och slussverk, helst Rikets Ständer sjelfve, äfven med förutsättning af fördubbladt bidrag ifrån Norrige, beräknade nämnde öfverskott till endast 100,000 å 420,000 Rdr årligen; men den till Rikets Ständer i afseende på ombyggnaden gjorde framställning utvisade bebof af 4 mill. Riksdalers räntefritt lån, jemte bidrag från Götha ) Kanai-bolag och tillskott af obetalda 45 procent å Gamla Trollhätte Bolags Aktier. Bidraget måste alltså på flera år fördelas; ty hvarken Gamla Trolhätte Kanel-bolag, eiler ett för ändamålet bildedt nytt bolag hade velat eller kunnat ätaga sig ombyggnadsarbetet uppå löfte om tillgängligt bidreg endast til! nästa Riksdag. Ett likartadt anslag, som det för sistnämnde arbete, beviljades å Handelsoch Sjöfarts-fenden genom Kongl. Brefven af den 9 December 1836 och 28 April 1837, för ombyggnad af Södersluss i Stockholm, hvartill 20,000 Rdr årligen i 40 år anvistes: och denna disposition har ej blifvit föremål för serskild anmärkning af KonstitutionsUtskottet, som ej heller riktat någon sådan emot den rådgifvande åtgärd, då Kongl. Kungörelsen af den 9 December 4836 första löftet gafs om ett i längre tid fortfarande anslag å Handelsoch Sjöfarts-fonden åt det nya bolag, som för utvidgning och ombyggnad af Trollhätte kanal och slussar skulle bildas, sedan gemla bolaget bestämdt vägrat att åtaga sig detta arbetes utförande. Jemväl å de under Riksstatens Hufvudtitlar uppförda Slatsmedel hafva, under den förflutna tiden, flera en längre tid fortfarande anslag blifvit af Kongl. Maj:t beviljade, och upplåningar å dem grundade, utan att sådant föranledt till åtal af föregående KonstitutionsUtskott. Såsom exempel härpå må anföras de genom Kongl. Brefven af den 44 Oktober 1830 och d. 19 Januari 1833 anvista anslag å 9:de Hufvudiiteln för hamnbyggnaderna i Helsingborg och Halmstad, samt de genom Kongl. Brefven af den 10 Mars 1824 och d. 23 April 1834 gjorda anvisningar på byggnadsanslaget för Stockholms Slott och på extra utgiftsmedlen för kostnaderne vid Lejonbackens ombyggnad. I alla dessa fall blefvo de för arbetsföretagens skyndsammare och i följd deraf mindre kostsamma bedrifvande erforderliga medel anskaffade genom upplåning emot successiv återbetalning med de bevilja