Aftonbladet – 25 april 1842, sida 2

fromma barn kunde upptäcka och tillegna sis. En man hade vid denna tid sf ovarsamhet råkat falla ned i en källare i Kärnan. Men drog honpom upp he!bregda, men alldeles öfverhöljd af gyttja. Jag frågade mycket efter, om ej några guldmynt äfven hade fastnat vid hans kläder, men fick aldrig riktigt reda derpå. En annan hade i öfversta våningen af tornet helkat ned i ett hål. Då han åter kom ut, var han betäckt med aska och omtalade, huru han hört något skramla derinne. Åskan vittnade att han fallit i en spis eller ugn. och hvad betydde detta väl, om ej att en guldmakare hade der Isborerat, och skramlet ban hört härrörde naturligtvis ifrån en guldbög. Åh, lull, lull! nu drömde jag blott om de dyrbara skatterna i Kärnan. Men buru skulle jag väl blifva egare deraf? Ja se det, mina vänner. var knuten, svårare att lösa än den gordiska, och lilla Georg var ingen Alexander. (Slutet följer.) — fli