Aftonbladet – 23 april 1842, sida 3

EN LANDSMAN HEMMA PÅ VISIT. Herr Frarz Berwalds hitkomst på ctt besök i sin g mla hemort har åstadkommit en liten ordentlig uppståndelse inom hufvudstedens rhusikaliska kretsar. Det är så sällan vårt land her den tillfre-sställelsen att få tillräkna sig någon konstnär eller ve-; tenskapsman, gom gjort sin bana på utrikes botten! och derunder skapat sig ett mera allmänt kändt och värderadt namn, att det naturligen är med ett synnerligt intresse man föster sina ögon på en sådan den svenska konstens eller snillets representant i utlandet, när han nåson gång uppenbarar sig. Bland de jemnåriga vänner och bekanta, herr Franz Berwald här vid sin afresa från Sverge lemnade qvar, hafva utan tvifvel icke så få, under den tid han vs-! rit borta, troppat af för alltid och man skulle deri-! bland speciellt kunna räkna flera ef de vackraste namnen inom den musikaliska konsten i vårt land,! men på tretton år växer dock ingen ny generation från grunden fullständig upp, och det återstår alltså tillräckligt många varma händer, för att kramz2 hozom ett välkommen och persvadera honom, att sitta ner. Sum sagdt är, det är nu tretton år, sedan herr F.. Berweld en vacker dog, bäst ban satt i kapellet och strök sin altfiol, — man vet att han både på detta instrument och på liten fiol egde en redan från barndomen markerad ta!ang, — fick det infallet att begifva sig till Berlin och anlägga — en teater? nej, ett ortopediskt institut. Viotti gjorde ju på ungefår samma sätt, slog musiken tvärt på båten ceh blef vinhandlare. Nåväl, herr Berwald blef ortoped i dan vidtberömda staden Berlin; det kongliga Svenska hbofkapellet fick se sig om efter en annan altficl, hvar det kunde, men de goda preussarna blefvo högeligen belåtna med att få en bjelpare för sina klumpfötter och sneda sxlar. Herr Be:wald bade före sin flyttning från Sverge låtit exequera en och annan komposition, såsom t. ex. två akter ur operan Gustaf Wase; han bade äfven satt musik till en från tyskan öfversatt libretto, (-Der Verräther,,) hvilzen blef izlemnad till kongl. teater direktionen, ehuru dea sedan aldrig kom att uppsättas på scenen. Men från den etund han installerat sig i Berlin med sin ortopedi, hörde man sä!lan eler aldrig af hans musikaliska funderingar. Många pistodo till och med att han låtit Asculapius och Chiron helt och hållet undantränga tonernas tjusande gudinn2. Det är först för ett år sedan — efter det ban nedlagt sin inrättning i Berlin och bosatt sig i Wien, — man öfverraskades med att finna honom i full verksembet som tonsättare. De Wienska bladen hafva sedan dess nästan oafbrutet haft att förtälja om en mängd nya kompositioner från hans hand, såsom symfonier och större fantasier för orkester, septetter, qvartetter m. m., dem han äfven till en del fått under egen direktion utförda af kejs. kapellet på åtskilliga större konserter. Bland dessa saker har man sett med enhälligt och utmärkt loford omtalade en ahumoristisk capriciop för orkester, en större musikalisk målning, kallad cElfenspiels, och ett fantasistycke,. äfven för stor orkester, benämndt Erinnerung an die norwegischen Alpen. De österrikiska recensenterna synas öfver dessa stycken hafva råvat i verklig förtjusning, och man har gjort den observatio nen, att Saphbir, som annars är en temligen kinkig karl, verkligen på sådant fullt allvar prisat dem, att han i entusiasmen rent af glömt bort att dervid envända en enda af sina annars oundgängliga ordlekar. Man här sålunda fått höra berömmas berr Berwalds adjerfva harmonier, hans romantiska Fölle, hans skiftande fantasirikedom, hvilken, ger deles i det nämnda Elfenspiel, der han målar de svärmande elfvorr8s dansar och musik på månskensljusa ängar, beskrifves i hög grad genialisk och intressant. En ny opera af honom, cEstrella di Soria, till text af Otto Preehbtler, är äfven färdig att gifvas i Wien nästa säsong. Det kan, under sådana förhållanden, icke vara Stockholmspubliken likgiltigt, hvad man berättar om att herr Fr Berwald på sitt besök hos oss medför en temligen rymlig koffert, med ganska kupigt lock, som skall vara fullproppad med idel manuskripter, väldiga partiturer af alla: möjliga fasoner. Den nya septett af ifrågavarande komponist, hvilken med så mycket bifall härstädes blifvit gifvenpå ett par af herr Berwalds soireer denna säsong, är en alltför pikant profbit, för att man icke skulle önska få