Aftonbladet – 16 april 1842, sida 2

domar, och innan man bunnit hemta sig frå den öfverraskning och förskräckelse, som dessa klago!jud väckte, instörtade skräddsrers hustruc genom dörren med utslaget hår, åtföljd af en hop grå ande barn. Hvar och en af sällskapet reste sig bastigt upp från sina bänkar och skyndade emot den. förtviflade. Är elden lös? Hvad hear bändt? är rågon 0-lycka på färde?) ljöd det från ala sidor. Man bemödade sig förgäfves att få elt svar. Qväfd af tårar och snyftningar förmådde den inträdande icke afgifva något sådant; hon nedsjör.k på en stol, millös af smärta eller vrede, och först ef-ter några sekunders förlopp kunde bon hemta sig. Men då Lon ville tala, blixtrade henres ögon med raseri likt en hyenas och en sådan ström af skälsord flödade från hernes blånande läppar, att de kringstående drogo sig hastigt tillbaka, liksom om en öppnad krater öfver dem hotat ut-gjuta sin glödanda lava. Efter första utbrottet af hennes vrede, som bestod i ossmmanhängande svordomar och jämmerrop, hvarunder hon slet af sig håret, kasta— de hov ögonen på sina trasiga bars, hvilka stodo omkring henne, och nu började hon inyo att. gråla och visnas. Krumm hade imedle:tid trängt sig fram tilt henre; han söke förgäfves att lugia henne samt få veta hvad som Lbändt cch så våldsamt an;ripit henne; men då pastorn såg, att äfven han icke blef hörd, ropade han en betjent, hvilken. han befallde genast uppsöka den oljckligas man, och föra honom med sig till salen. Desna hea! gansvä gl röst ropade: Ja sök! söka får ni; den bofven, det mi:sfostret till far, den äreförgätne, han är borta, han bar farit till Amerika med penningarne och allt ig var knvappt gilven, förr än a sprang upp från stolen och