Aftonbladet – 16 april 1842, sida 1

Ef:er en jång och innerlig bön uppsteg Gabriela och vacklade matt till soffin, der hon ster nedlade sig. I detta ögonblick inträdde RKrumm, som hon icke sett på flera dagar, eme dan hennes svaghet hindrat henne att gå till qvarnen. Det djupa svårmod, som en tid neltryckt honom, och som rmäraligen tilltog dag från dag, hade äfven nu lägrat sig öfver hans anletsdrag; derjemte buro de märkbara spår af en fruktansvärd exaliatisn, som då och då upplågade, och de ihbåliza ögonen blixtrade af en dyster sl3ns, Om Krumm eljest varit mörk och sluten, kände man sig sig nu i hans granskap fattad al en plågsam känsla, och endast Gabriela, som ban ryckt med sig till ett likadant svärmeri, blef icke varse denna förändring. ,Ielsad vare du, Marian, sade han högtidlig, då han inträdde, föll ned på ett knä och kysste i hast och med vild häftighet Gabrielas lilla fot, hvars spets endast framskymtade under den hvita klädnaden. Derefter uppsteg han hastigt och hans blick flög forskande öfver hennes älskliga getalt, Na ryckte det som en blixt genom hans anlutsdrag. hans ögon uppspirrades, ett hastigt förvismaade leende sväfvade kring hans läppar oc ns paana sirålade af inspiration, ty hans blicar bade märkt att det ändteligen gått i fullboränge hoppats och önskat, Den ie högt, ren Krumm nedne, kyssto fålvar pastorns svårmod blef gladt, tv han ta med den skönaste framgång.i a : fö tjusande jung:frun skulle bli mor : himmeskt väsende a Josef, åtnjuta de ne som sin hustru