Aftonbladet – 13 april 1842, sida 1

PIETISTERNE.) ROMAN UR NUTIDENS LIF, AF HBERIBERT RAU. XXXVL ARABEN. Det var en afton, sådan som sjeliva de tropiska länderna sällan framvisa, då löjtnant Oskar von Hohenstein satt utanför ett bloekhus, icke langt från Möstaganem. Den lilla trapp, han kommenderade, fördref in i skansen tiden med spel och samtal, under det skildtvakterna gingo fram och tillbaka med afmätta steg. Ett gammalt fikonträd, kring hvars knöliga stam en vild vinstock slingrade sina rankor, ubredde de skuggrika grenarna öfver ynglingen, som, försänkt i djupa tankar, såg tyst framför sig och syntes förlorad i betraktande af en natur, som i denna nejd utvecklade hela den skönhet och rikedom, hön undandrog den nära derintill gränsande öknen. ! Framför officerns blickar utbredde sig en Nliten dal, hvarest det indiska fikonträdets löf blardade sig med den hundraåriga ekenrs och citro2trädets vänliga grönska med Jobannisbröds-trädets blad, under det granatäpplen i högröd färg jemte kolossala kaktusstånds praktfulla blommor framblickade genom det täta löfverket, och smärta persikostammars blommor, ,skakade af en Tfätt vind, nedsväfvade som ett snöfall. På bans högra sida vaggade den friska aftonluften en tjugu fot hög aloes tunga blomstängel, och otaliga hafslökar betäckte med sina herrliga blomklasar jor) Se A. B. Nr 69,63, 64, 65, 67, 68, 69, 70, 72, 73, 74, 76, 77, 78, 79, 80 81. och 82 4