— ——ttttt———Le Mamsell E. Holmbergs onsert i går afton var vida talrikare besökt än le flesta musikaliska tillställningar på sista tiden varit. Anledningen får sökas så väl i publikens önskan att återförnya bekantskapen med en ung nhemsk artist, hvilken redan i siaa yngsta år väckte de vackraste förhoppningar, men hvilken sedan en och annan soire för längre sedan esentligen endast i några utgifna häften ånger vid fortepiano gjort sig påmint, dels i det mer in vanligt innehållsrika programmet. Konsertsifverskan utförde en Capriccio af Mendelsohn, — en af dennes vackraste kompositioner, — en annan af Thalberg, — densamma som Schiller härstädes exeqverade på en af sina konserter för två år sedan, — samt med en musikälskare eo duett för två pianos af Kalkbrenner. Priset för hennes spel tillhör måhända den förstnämnde. af dessa pjeser; den Thalbergska kompositionen, såsom denna tonsättning i allmänhet, föga utmärkt, erbjuder ganska betydliga svårigheter att besegra, och mot mamsell H:s utförande deraf är att anmärka, att hon tog vissa delar af stycket ien alltför stegrad och orolig takt, för att låta de egentligen halsbrytande sakerna rätt tydligt och nätt taga sig ut. Hrr amatörer utförde ett par körer af mamsell H:s komposition, utmärkta för en viss raskhet och friskhet i det hela och ganska lyckade effekter i harmonibehandlingen. Hr: Dannström och Strandberg gjorde tvenne duetter tillsammans, med en berömvärd ensemble. Hr S. var serdele: vid röst. Hr Stjernström deklamerade poemet Edmund och Claras med Brendlers bekanta vackra musik, ett poem, som först och främst har det felet att vara alldeles oformligt för långt för en konsertnummer, oct vidare har den olyekan att vara ett berättande stycke, något som till sin natur icke rätt vä passar till en melodramatisk behandling. Der deklamerande har verkligen bra svårt att vet: hur han rätte!igen bör taga saken, för att hä på vissa håll sauvera apparanserna; använder ha! för mycken patho:, störer han hela karakterer af den berättande stilen, utesluter han all sådan gör han svalget mellan poemet och den inflic kade musiken alltför påtagligt och stötande Några mera dramatiska ställen i romansen sade imedlertid af Hr S. med sannt och effektfull föredrag. Trenne afde!ningar af Beethowens kerr liga A-du:s konsert öppnade hvar sin afdelning och den sista slutades med en qvartett för fyr fortepiano af Czerny, densamma som på Hr A Berwalds konsert förra året utfördes å teatern och med ea högst anmärkningsvärd sammanhåll ning exeqverad af samma fyra. unga fruntimme som då. ———SJ