Aftonbladet – 1 april 1842, sida 3

KONSTOCH LITTERATUR-STAFETT. Paris, Mars 17. Cherubini afled härstädes i går. Han var född i Florens den 8 September 4760, och hade alltså hunnit till en ganska respektabel ålaer. Marie-Lowis-Charles-Zenobi.Salvador Cherubini, — ett både långt och stort namn! — röjde redan från de tidigaste åren en afgjord kallelse för musiken; han var icke mer än nio år, då han redan ansågs mogen ast inhemta Bartolomeo Felices undervisning i komposition. Alessandro, Castrucci, m.fl. togo honom efter hvarandra under sin speciella ledning, och hans studier gingo med sådana jettesteg, att man redan vid 13 års ålder började betrakta honom som en ordentlig liten maestro. Vid fjorton år lät han uppföra en messa och en intermede af sin komposition, och vid aderton skref han redan för teatern. Med understöd af Storhertigen af Toscana, uppehöll han sig först i Bologna någon tid, för att fuliända sina studier, hvarefter ban begaf sig ut i verlden, för att försöka sina krafter. Han for till England, der han lät uppföra tvenne operor, La finita principezzan och Giulio Sabino,. Derifrån for han tillbaka till Turin, der han först gaf sin Ifigenia in Auliden. Hans stora framgång kallade honom nu till Paris. Han gaf bär efter hvartannat operorna Demohpoon, Lodoiskar, Medecn, Les deux journeesp, (vVattendragaren) med flera. Cherubini var från denna tid naturaliserad fransman; han gjorde blott en och annan liten utflygt, såsom 4805 till Wien, der han uppförde sin Faniscar. Listan på de operor, han komponerat, är nästan lika lång som Leporellos famösa katalog; man finner deribland titlarna Quinto Fabior, Armidan, Messen Zion, Adriano in Sirian, Lo spaso di tre femiacp, bIdalidin, Alessanåro nell Indiar, Italiana ia London, Konbourgin, La punitionn, Anacreon Piamaleoner. Ls Abencerragesp, Le crescendo. Bianche d Provencen, Ali-2abo, m. fi. Han har dessutom satt en stor mängd messor, kartater, psalmer, oratorier, intermeder, och dylikt, hvarjemt2 böra nämnas flera stora verk för undervisningen, bland hvilka hela verlden känner hans Principes Öemntaires de musique, ett klassiskt arbete, Vid hvars författande han biträddes af Gossec, Mehul och Lesueur. Nar Conservatoiren inrättades, blef Cherubini en af dess fem första inspektörer, och sedermera, då denna inrättning reformerades, utnämndes han til direktör, en plats, för hvilken han var klippt och skuren, och från hvilken han icke afträdde förjån helt kort före sin död.