Aftonbladet – 26 mars 1842, sida 3

nom ett krig blir fullkomligt brödlös — : våra fabriker skulle endast tillväxa genom kr sternas blokad, hvilken gjorde samma tjenst so: Jen noggrann tullbevakning — och således ic! hafva någon så lätt nödställd folkklass, fallanc de öfriga till last. Ar väl; detta fallet i En; land? Skulle de förut hårdt betungade fabrik ,distrikterna ännu ytterligare låta beskatta sig fi att föra ett krig, som skulle helt och håll ruinera dem och öfverlemna dem, bundna ti händer och fötter, åt jordägarnes godtycke Amerika kan, för behofvet af ett krig med En; land, få penningar äfven i Europa; vi erhöll säkert lån från Frankrike och Holland, kansk till och med i sjelfva England, ty vi hafva de ett ganska mäktigt parti för oss, det är köpmän nens och fabrikanternas parti, hvilkas kapitalc längesedan öfverstiga Brittiska adelns. Englan kunde anskaffa sina krigskostnader genom ökad skatter och nya skulder. Men är Englands till stånd sådant, att dess näringsidkande klasser god villigt skulle låta påligga sig ökade utskylder Sjundedelen af heia Epglands export går ti Förenta Staterna; blotta minskningen i den A merikanska handeln för förfluina året går up mot hela utförseln till Ostindien. Ett krig me Amerika skulle således minska Euglands handt och dess manufakturers afsättning med en sjun dedel, men deremot öka skatterna till dubbel kanske tredubbelt. Hvilken minister skulle vå i sakernas närvarande ställning, våga belasta si med ett dylikt ansvar? Ett krig med Amerik vore för England ett inbördes krig: men der emot ett nytt befrielseoch sjelfständighetskri för oss. England skulle dervid försvagas oci förblöda utan allt ändamål; Amerika åter stär ka sin nationalitet och inre sammanhållning Capitolii uppbrännande i Washington har gagna oss mer, än den bästa handelsspekulation. E sådan brutalitets förnyelse skulle för evigt ho oss qväfva all ännu återstående sympathi fö Eagland. Ett krig med Amerika vore äfven bästa fallet för England af olyckliga följder Det skulle icke blott undergräfva sin handels och näringsflit, utan derjemte gifva åt fristater na en annan riktning, som, efter återställd fred icke mer skulle låta återföra sig i sin förr: jemnvigt. Det skulle tvinga Amerika att an. lägga nya ylleoch stålfabriker och uppmans ett redan med detsamma täflande folk till ökad verksamhet och ansträngning. Om vår hande kunde lida genom kriget, så skulle deremot våra fabriker vinna; hos Engelsmännen skulle båda lida och fabrikerna ännu mer än handeln. Engelsmännen måste handla, och hädanefter, liksom förut, sända skepp till Iodien, på hvilka vi med våra kapare och krigsfartyg kunna göra jagt; vi kunna med våra handelsfartyg stanna hemma och använda deras besättningar till krigstjenst. Förenta Staterna hafva med ett ord det semensamt med China, att de, till följd af sin ofantliga vidd och sina produkters stora mångfald, frambringa allt hvad de behöfva och således bilda ett för sig sjelfva slutet helt; England leremot är ett så konstrikt organiseradt samnälle, att den vida större delen af dess makt )eror på dess välde i främmande verldsdelar. Det behöfver en orubbad förbindelse med dem, ikaså väl som det behöfver vägen öppen från Lkondon till Liverpool cch Mavchester, och utom letia vilkor har en stor del af nationen, eller lågot mer än den, som lefver af bandeln med. imerika, — intet bröd! — Rörande hotelsen tt reta vår negerbefolkning till uppror, eller andsätta neger-regementen i södra staterna af inionen, så torde den väl stanna vid blotta hoet, ty vi skola icke så litt insläppa dem. Nererne duga för öfrigt väl till en nattlig öfveraskning, men icke till en regelbunden strid; essutom kunde vi åtminstone försöka, att komna de förbittrade plantageägarne i Vestindien 1 hjelp, för att, såsom fordom Romararne, flyta kriget öfver till Afrika. Canada är vida särarare, än Förenta Staternas södra delar. På ;rra stället var upproret åtminstone redan oraniseradt, och, om jag icke bedrar mig, så är n vidt utgrenad sammangaddning ännu verkum, hvilken ej ärnar släppa af de elementer, varaf hon bestod. England gjorde verkligen ättre i att skänka oss Canada, än att föra krig m dess besittning, eller om en blott abstrakt itt dertill. RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER.