j ICLIALEV IA RIE AVGER EDI RA UIle en se TLAÄNDSORTS-NYEEE IR Uddevalla den 3 Mars. HEoligt aekomna ordres, skall en kommendering af Kongl. Bohus Läns regemente, bestående af 200 man, med nödigt befäl och underbefål, afgå den 40 dennes härifrån staden till Trollhätte kanal. Hälfion af detta manskap lärer skola förläggas vid den såkallade Gropbron, det öfriga vid Trollhättan. (Bohus Läns Tidn.) Götheborg d. 5 Mars. Ett förskräckligt rån har, natten till den 46 Febr., af tvenne okända bofvar blifvit föröfvadt i hemmanet Nr 4 Yxared,, Frölunda socken af Hallands län. Enligt de underrättelser, vi haft tillfälle inhemta, har dervid tillgått på följande sätt: Hemmanet Yxared Nr 4, beläget i ofvanbemälda socken af Fjärås pastorat, äges af bonden Anders Månsson och dess hustru Anna, hvilka sedan långliga tider tillbaka gjort sig kända för sparsamhet, flit, ordentlighet och en oskrymtad gudsfruktan. Det rar äfven en längre tid varit bekant, att de, såsom ett arbetsamt och hushållsaktigt par, samlat sig en liten förmögenhet, hvilkea dåe ämnat använda till inköp af ett större hemman, om något tillfälle att erhålla ett sådant för bättre pris framdeles erbjöde sig. Såsom ännu begge i sin bästa ålder, och med endast ett litet jordbruk, hade de icke något tjenstefolk, utan skötte sjelfve sitt hemman, utom vid slåttern, skörden och trösktiden, då de till sitt biträde legde några personer. Till följe af några för en-tid sedan i granskepet föröfvade djerfya inbrottsstölder, hade de väl blifvit uppskrämda och fördenskull försett sig med försvarsvapen, men som man kort,derefter i Futskäls socken, af Marks härad och Elfsborgs län, häktade åtskillige individer, hvilka man misstänkte såsom föröfvare af bemälda våldsgerningår, så ansågo sig Anders Månsson och hans hustru numera säkra och vakade icke, såsom de skiftevis förut hade gjort, om nätterna. Onsdagen den 435 Febr. hade hustru Anna för första gången, efier en svår sjukdom, varit uppe och sett om sitt hus, hvadan hon tillika med mannen, som hela dagen stått på logen och tröskat, tungt insomnade om aftonen, men väcktes om natten kl. mellan 4 och 2, igdet dörren mel!an dagligstugan och ett s, k. gästrum öppnades af tvenne med ljus försedda manspersener. Så snart dessa varseblefvo att hustrun var vaken,-sprang den ena af dem bort till sängen, der en yxa stod, fattade densamma och gaf både hustru Anna ock-dess ännu sofvande man hvar sitt bårdt slag af yxhäfnmaren i hufvudet, då de begge genast afsvimmade. Vid det buller, som härigenom uppsted, vaknade älsta dottern, en flicka omkring 44 år, och då hon såg hvad som var å färde, ville hon smyga sig ut, för att tillkalla hjelp, från hvilken föresats hon dock hindrades af de begge bofvarne, som fattade hehne i håret och hotade att genast hugga bufvudet af henne, om hon ej genast återvände till sin säng, g täcket öfver hufvudet och teg som muren, hvilken befallning barnet naturligtvis straxt hörsammade. En liten stund derefter qvicknade åter hustrugAnna vid och flickan hörde då, att hon, jemrande och bönfallande, sade till den ene skurken: Kära Johannes, skona vårt lif, så skall du gerna få taga allt, hvad vi äga! hvarefter ögonblickligen följde flere dofva yxhugg, och derpå blef allt tyst. Först om morgonen kl. 9 vågade fiickan gå ut, för att hos närmaste grannar bedja om hjelp och berätta den förskräckliga tilldragelsen. När folk kom till stället för illgerningen, befunnos både hustrun och manaen ännu sanslöse, simmande i sitt blod, som vid slagen stänkt rundt omkring på väggarne och i taket. Provinciel-läkaren, doktor F. G. Mosen, efterskickades genast, och genom de af honom vidtagna ändamålsenliga läkareåtgärder har det lyckats att återkalla begge de misshandlade personerna till lifvet — hustrun så vida, att hon erhållit sansning och kunnat göra någon reda för förloppet af mordgernirgen, samt mannen så vida, att han numera redan går uppe, oaktadt han i bufvudet hade icke mindre än fyra yxhugg och flere krossningar. Hustru Auna tros imedlertid icke kunna vid lifvet bibehållas, emedan hela främre delen af pannbenet befinnes inslaget i hufvudet, och det så hårdt, att bemåkärfvorna ej kunna återbringas i sitt förra läge med kirurgiska instrumonter. Fyrahundrade Rdiii kontanta penningar, jemte en mängd silfver, kopparaoch klädespersedlar blefvo rånarnes byte. Hvilka desso varit, är ännu doldt i mörker; dock misstänker man högeligen såsom en af dem en mycket illa beryktad person, känd under namn af Johannes i Stockared, hvilken flera gånger lärer hafva varit tilltalad för gröfre förbrytelser, utan att om demkulhna öfverbevisas. Vi torde framdeles återkomma härtill. (PbÄnix.) a domsiktnensEE i