Aftonbladet – 8 mars 1842, sida 1

ANA EE RA0 JRR TTT TTT TT rn TT CE DAMIENS OCH GIROD. Tvänne högmålssaker under Ludvig XV i Frankrike. (Ur den nyligen utkomma breehyren Ludvig XV eller Favoritväldet af Albase ) Trettondedagsaftomen 1736 stod vid den stora hufvudtrappan af Versailles slott en man insvept i en vid, något sliten slängkappa. En slokig hatt med breda bretten var djupt neddragen öfver pannan, det yfviga håret fladdrade oredigt omkring de likbleka kinderna, och i den genomträngande, nästan skygga och låigande blicken afspaglade sig ett modigt beslut. Han hade stått på samma ställe omkring en timma, halfstelnad af virterkölden och genomblött af ett nyss nerfallet snöyr. Han tycktes fördraga. allt med en, sorglig likgiltighet; hans själ syntes ej kämna kroppens marter. Först när en vakt anlände, att aflösa posterna vid trappan, drog främlingen sig tilibaka och försvann. Ludvig XV hade nyss afligsnat sina parlamentsledamöter, efter en långvarig rådplägning med dem. Några få af dessa betydande herrar voro befallda att qvarstanna i stora audiens-rummet, och dessa jemte några få af det hemliga hofvet hade sammanblandat sig till omvexlande samtal. I ett nästgränsande kabinett stod Ludvig lutad mot en fönsternich, klädd i en lysande drägt. Ofver axlarne, hängde hermelins-manteln, och det rubinomfattade Ludvigskorset glittrade på ett brösty harnesk af guldvirkadt siden. Konungen stod fördjupad i samtal med en äldre man, som :; sitt tal och sin hållning visade en man af verlc och inre värde.