Aftonbladet – 4 mars 1842, sida 2

ror och hvars betydelse blef så mycket märkvärdigare, just i det ögonblick då, såsom vi i det föregående framställt, det måste vara af yttersta vigt för hofvets intresse att uppbjuda alla krafter, på det denna adelsopposition icke måtte få öfverbanden öfver hoflistan vid bänkmans-, elektorsoch utskottsvalen på Riddarhuset. Till historiken för dessa dagar, äfvensom för de närmast påföljande månaderna hör alltid äfven, att, så vidt vi kunnat upptäcka. icke ett enda ord under den tiden nämndes iFreja om nödvändigheten för Ständerna att intaga en imponerande ställning på statsutskotts-vägen, men deremot lästes dagen före riksdagens öppnande en annan bramarbaserande artikel med några allmänna patriotiska fraser, hvaribiend förekommo följande i Frejas och f. d. Urgitvarens dåva rande posit:on högst minnesvärda utiryck: det vär slut med all balfbet, med allt maskeradt spel, med alla utsigter att såsom förr kunna prädda reputationen under en kappa, buren ömsom å ena och ömsom å andra axeln ; och likasom för att gifva ett färskt bevis på tillämpningen af denna regel, börjades samma dag, i Freja en predikan emot menniskorättens theort, och i nästpåföljande nummer rekommenderades riksdagsmannen Strindlund till talman för Bondesiåndet. Imedlertid inträffade det, att talmännen i Borgareoch Bondestånden blefvo tillsatte af oppositionsledamöter. Nå väl! hvilken manöver gjorde nu Freja i anledning hära!? Samma tidmng som dena 3 Januari hade proklamerat att Ständerna icke sjelfva skulle bry sig om reformerna, tillkännagaf den 24 i samma månad högtidligen, att då det numera vore af Reg. sjelf erkändt, att oppositionen utgör mejoritet uti de riksstånd, som egentliger representera föiket (hvilket hvar och en redan förut visste så snart riksdagsvalen voro fulländade) — så äv, heter det, ock med detsamma ovedersägligt, att det hädanefter endast beror al denna majoritets shandlingssätt, om folkets fordringar af riksdagen skola uppfyllas eller ej, ech att, i fall dessa fordringar icke blifva uppfyllda, sidant blott bör tillskrifvas oppositionen och bi: dess fel. Hvem finner icke nu den slipade taktiken uti denna mesyr att proklamera oppositionen såsom segrande vid riksdagen, redan innan utskottsvalen hos presteståndet och adeln blifvit gjorda, samt under det man försökte att nedsätta de elementer som kunde finnas till opposition på Rigdarhuset, ech att likväl tillika förklara Oppositionen i borgareoch bondestånden ansvarig för allt hvad som af nationens fordringar kunde blifva ouppfylldt. Icke mindre intressant än det ofvarstående är det nu att taga kännedom af Frejas förfarande i afseende på ett annat vederbörandes älsklingsprojekt, förslaget till departementalstyrelsens införande. Alla vero ense om ändamiålsenligheten af denna grundlagsförändring, men skilnaden i åsigterna var den, att då den egentliga oppositionen och deribland äfven Aftonbladet, betraktade förändringen såsom väl i och för sig sjelf nyttig och ländande tll mera ordning 1 ärendernas fördelning och sammanbang ivom embetsmannahierarkien, men för öijjigt ingalunda ansåg den fullständigt fytla någon lucka i afseende på folkets öfriga och mest trängande behof af förändringar i den organiska lagstiftningen, så sågo de ministerieile deruti en stor och vigtig reform till vinnande af en ny kraft i etyrelsen och många betraktade den nästan såsom en finalmesyr för riksdagen, utöfver hvilken folkets fordringar på reformer icke borde kunna sträcka sig. Den 4 Febhr. yttrade sig Freja härom uti artikeln Riksdagen, att utsigterna blifva allt Jjusare och ljusare; och vidare, sedan hen varnat för att låta allmänhetens väntan försvinna i blotia illusioner, samt vidrört det bedröfliga tillfälle man haft att se den mi,nisteriella ansvarigheten allt mer och mer för,svinna under de rika draperierna af majestä,tets mantel,, följande mening: buru vigtigt blifver det ej då för rikets församlade ständer att först bland annat söka icke zslienast att jemna detta rubbade rättstillstånd, utan äfven med sådana gränser betrygga detsamma, att ingen möjlighet måtte blifva för deras öfverträdande. Ett förslag till ny orgsnigation af Statsrådet hvilar nu från näsiförfluine riksdag, genom hvars antagande ansvarighetslagen kunde erhålla en bestämd form, då hvarje departe,mentschef icke mer vore i stånd ställa sina kandlingar i jemnbredd med Konungens enskilda, samt i följd deraf aldrig kunde falla på den blinda tron, alt en reservation till protookollet, utan att vara förenad med resignation från embetet, kunde vara ett tillräckligt skydå imot blivande räfst Vi skulle tro att detta ROSOR RET EA IMSE Te rr Na ett rent SINE STEREO RNE