på fabriksfolkets och de handlandes konsumtion och hebofs. Han talade om förfärlig nöd och om samhällets allmänna belägenhet såsom ofördelaktig,. Han väntade pstora ätgärder, resultatet af den högvälborne baronettens i spetsen, för Hennes Maj:ts regering oförtrutna undersökningar,, och hvilka åtgärder skulle såsom grundval hvila derpå, att folket hade regelmessig sysselsättning och förmåga att skaffa sig sina behof,. Han sade, att parlamentet ofta blifvit sammankalladt vid tillfällen af stor förlägenhet, och historien visade också, att parlamentet alltid varit i stånd att ultfinna botemedel för det ondap. Och så slöt han med att lifva folkets hopp, under dess djupa men tåliga lidande. Sådant var företalet till detta bjertlösa bedrägeri. Under det Huset ropade bifall tili dessa löften om guld och gröna skogar, kände Sir Robert Peel ganska väl, lika väl som i Onsdags, att hans tillämnade förändring i spanmåls lagarne icke skulle bli någon mildring i den nöd, som rådde inom fabriksoch närings-klassernar. : Han kände detta också, då han vågade att lägga dessa ord af hopp och löfte i sin kungliga beherrskarinnas mun. Han visste att hon icke kunde uppläsa de orden: Jag rekommenderar åt eder uppmärksamhet beskaffenheten af de lagar, som hafva afseende på importen af spanmiål och andra artiklar af främmande länders produktion, utan att ingifva millioner den -tankan, att beskattningen: på deras hröd, åtminstone i någon mån, skulle biifva nedsatt. Och då han kände detta, undra vi endast att icke orden fastnade i hans hals, då han i sitt tal i Onsdags yttrade, att hans förslag till förändring i spanmåls-lagarne icke syftade på afbjelpande af den rådande nöden. Men hans förmåga att giiva saker ett utseende af sannolikhet, den gick då förlorad: Vi tillstå, att: vi blefvo på det högsta öfverraskade, då han, som: föreslog åtgärden för Huset, erkände, att den icke skulle medföra någon hastig eller väsentlig bjelp. Han rekommenderar den, emedan den icke har någon terdens att skaffa föda åt den svältande eller sysselsättning åt den arbetslöse, och det finnes personer af hans parti, som ropa ahör! hör! till hans försäkran i detta afseende. De lyckönska honom att hafva uttänkt en åtgärd, som icke kommer stt lindra nationens lidanden. Detta är en bitter sarkasm på det förtroende, som blifvit yrkadt och taget i. anspråk. Till råga på förolämpningen bekänner sir Robert sjelf sin öfvertygelse, att bans klienter :monopolisternes :klor spänna hårdare, än som är nödvändigt och rättvist. cJag bör säga, att jag anser landtmannaintresset här i landet kunna tåla vid att undvara en del af det skydd, detsamma nu åtnjuter, och det är rätt och billigt, att detta skydd minskas., Och likväl bar han gäckat folkets hopp, att det skulle blifva minskadt! Enligt sir Robert Peels påstående, är det endast vär handel med Förenta Staterna, som aftagit. Han tillskrifver folkets elände hufvudsakligen, om ieke helt och hållet, åt denna orsak. Och månne, enligt den nya tariffen, amerikanskt mjöl eller hvete kan inkomma i landet i regelmässigt utbyte emot våra manufakturer? Icke ett grand mera, än under den nu gällande tariffen. Amerikansk spanmål kan endast införskrifvas under äfventyr att, när den framkommer, vara underkastad en alldeles nominel eller prohibitif tullafgift. Den qvantitet, som ena gången skulle kunna föras till torgs emot en afgift af 400 L., skall en annan gång kosta 2000 L., att bringa i marknaden. Nedsättningen 1 tullafgifterna är till en betydlig del endast nedsättning af ett belopp, som var alltför tryckande, för att någonsin blifva erlagdt. De 20 sh. tullafgift är prohibitif; de 535 sb. 8 d. kunde icke vara mera. Den, som druknar på endast 20 fots djup, är lika säkert drunknad, som om det funnes ö mil till botten. Det är ett gäckeri, att framställa denna nedsättning i tullafgif:er såsom någonting taget från possessiona