berforce, 25 dagar; Albert, kaptan Trotters eget fartyg ungefär 435 dagar. Resultatet af denna korts resa var sjulton dödsfall ombord på Albert, intill den dagen då kapt. Trotter afseglade från Fernendo del Po; 4 döda på Wilberforce då detsamma, i början af Oktober afgick till Ascension, och då låg nästan hela dess besättning sjuk af flod-feber (River fever, så kallar kapten Trotter sjukdomen); vidare 9 döda ombord på Soudan, oberäknadt de, som under farten till Ascension kunna hafva dött ombord på Dolphin, som den 924 Sept. emottog 35 sjuke från Soudan. 35 dödsfall äro således gifna, och flere torde framdeles blifva inrapporterade. Endast den snabbaste afresa från floden kunde rädda manskapet från fullkomlig undergång. Brittiska nationen har alltså på denna expedition uppoffrat 60,000 L., mer än 30 menniskolif, och många af de qvarlefvandes helsa, och hvad har den fått i stället? Jo, tvenne trakta ter, icke värda pergamentet, hvarpå de äro skrifna, med chefer för vilda negerstammar i ett land, som för sitt pestartade klimat icke är tillgängligt, och en mönsterfarm vid Nigerflodens och Tschaddas sommanlopp! Denna sistnämnda dyrbara acqvisition har nemligen icke blifvit öfvergifven, såsom vi förmodat och hoppats. Der Qvarlemnades icke blott ett ansenligt förråd af verktyg och bohagssaker, uten tyvärr äfven flere negrer, under uppsigt af en svart Hr Can, som skulle ställa åkerbruket och hushållningen i gång. Till skydd för dessa olyckliga varelser (bvilka om ej klimatet åödar dem, måhända anträffas i mellandäcket al det nästa Amerikan ska fartyg, som våra kryssare visitera) har kapten Trotter qvarlemnat lastdragaren Amelia på Nigerfloden, under vård af en Pålitlig neger, som har under sitt befäl 12 andra Afrikanska infödingar, idel förståndiga och dugtiza Män,, såsom kapten Trotter uttrycker sig. I sanning, en imposant makt, under hvars vingars skugga mönsterfarmen) nödvändigt måste florera, traktaterne uppfyllas och Afrika civiliseras! Blott med fasa kunna vi tänka på det öde, för hvilket Sir Fowell Buxtons filantropi blottställer dossa arma menniskor, såvida icke en mild försyn redan slutat deras lidanden. Det kan synas otroligt, men är dock en sanning, att efter alla dessa sorgliga erfarenheter, kapten Trotter ännu fortfar att prata om Säliskapets för Afrikas