Aftonbladet – 23 februari 1842, sida 4

Myt NÖR( RH fSTTSHITGDTI) ndn9n11n1n 1 2 !9 99t1B1z1090ö66TTtt OD SCHLEIERMACHERS PREDIKNINGAR, Öfversatta af N. IGNELL; (compl. i 4 Samlingar, h. 6 Rdr 36 sk. bko). I Af 5 af a! mön Eklesiastik-Tidning för 1836 iäses en Recension ar dessa predikningar, der det bland annat beter: Såsom Philosoph, Theo!og och Homi!et eger Schleiermacher ett vidtfrejdadt namn. Han var en man af utmärkta själsgåfvor, bland bvitka dock hans ovanliga skarpsinnighet bör sättas i främsta rummet. Tankestyrka och tankeredighet äro företrädesvis de egenskaper, hvilka återfinnas i alla hans skrifter. På dialektikens och kritikens område står han af få upphunnen. Inom detta område ligga ock de förnämsta förtjensterna i hans vetenskapliga arbeten. Men han egde derjemte en lika varm som djup relgiositet. Denna förde honom till Theologiens studium och gaf honom en hög plats bland vårt tidebvarfs Yppersta predikanter. De, hvilka haft den lyckan att höra horiom som andlig ta-are, skildra honom begåfvad med ovan ig förmåga att i ton och framställningssätt lämpa sig efter sitt ämne, gifva klarhet äfven åt det mer svårfattliga, oafbrutet fästa och leda åhörarnes uppmärksambet, samt genom förståndet kraftfullt och alvarl gt tala till känslan. Härom vittna ock hans tryckta predikningar, ehuru kanhända icke i samma grad som det lefvande föredraget., — Äfven i A:tonbladet, M 46 och 47 för den 22 och 23 November 4836, hafva dessa Predikningar blifvit reeenserade. Der heter det: ,Men den bögsta och framför alla sig utmärkande egenskapen hos dessa predikningar är den, att de äro praktiskt cbristl ga, en lefvande utgjute!se af sin författares inre, ett troget aftryCk af hans högre andeliga erfarenhet. — Då hen beskrifver en christen, söker han inga färger eller tillsatser från verldsliga wishetsläror, icke heller hemtar ban sina bevekelsegrunder från grafven och döden. från nöden, sorgen och menskliga lidandet, för att åstadkomma ögonblickets röre se. Ålerlösaren är den bild, vid hvilken han fästat sig. — Med hela sin själ fattad af den stora tanken, att Gud verkligen var i Christo. till att försona verlden med sig Sjell, och att det icke gifves någon annan ande, än Guds ante, som, utgjuten i våra bjertan. : Abba Käre Fader! — framställer han hvarje ors af Åter ösaren såsom en. outöslig källa, och bans rikes-håj iölgt och, seger såsom Christendomens A och O. hegyr ne se och ända esharigiet och, 5