EA OR SEE n gammal praxis. Tånk hvad för en långligan id vi fingo tugga på Lafontaines slisk här, innan vi fi.go med af den kraftigare kosten! Sådan ir den vanliga ordningen. Du vill äfven veta något om de vackra konsternas tillstånd här i landet? Du känner ju, att alltsedan den fransyske Duleamara, Hugo, ga! den läsande menskligheten in sina förfärliga, starka drogusr, bar menskliga kunskapstörsten icke låtit sig tillfredsställas genom andra än dylika spritsaker. Smaksinnets organer, som bli. vit förslappade, fordra nu helt andra väckelsemedel, än förut. Thalbergar och Lisztar, dessa tonkonstens Hugoer, måste nu skaka upp de musikaliska sympatierna hos nymenniskan, hvar: uppväckta förtjusning, eller rät:are, berusning icke låter framkalla sig genom andra än dylik: konstgjorda medel. Liksom en opii-ätare tåle; allt större och större dosis, liksom en, som dric ker vin i ymnighet, vill hafva det allt starkar och starkare, likaså fordrar nymenniskan all starkare väckelser för sin andliga varelses försof fade nerver. Uti allt Hugoer, bara Hugoer. Ma! söker egentligen att väcka sympatier för de! verkligt na, goda och sannt stora; man sö ker svarare blott uppskrufva och stegra känsla: ända till konvulsion; Och då man deri lyckas är man nöjd. Nu koppas jag att du erkänner det jag gjort reda för mig. Du känner nu til nymenniskornas Göthe, deras Homerus och slut ligen äfven deras smak i dramatisk och musika lisk vär Visst har denna resume skett rät knapphändigt, jag medger det; men hvad ka men också egentligen begära af mig, som så ny ligen anländt hit och ännu icke hunnit orienter