— LEHONSKA MÅLET. Vi hafva redan förut omnämnt de oerhörda bedrägerier Franske notarien Lebon låtit komma sig till last, och de många millioner hvarpå han bedragit mer än 59 familjer. Mannen är i sitt slag en psykologisk märkvärdighet. Under hela ransakningen har han visat den orubbligaste köld. Hvarken de himmelskriande förbrytelser hvarom han öfvertygats och de detaljer, som derom anförts, eller något af hans offers klago mål och tårdr hafva tyckts på honom göra det ringaste intryck. Ingen min, ingen rörelse i ansigtsmusklerne har visat, att han vid allt detta kände någonting, och äfven generalprokuratorns skarpa anmärkningspåstående väckte hos honom ingen sinnesrörelse. Har då, säger en tidning, samvets qvalet så sönderbrutit denna själ, att det ej lemna: någon fiber mer känslig? Eller är han, efter så många försnillningar, sjelf plundrad i sin ordning och blotta verktyget för några hemliga bedrägerier? Allt detta är ännu ouppdagadt. En annan märkvärdighet är, att denne nedrige skurk, som bragt så många menniskor till tiggarstafven — bland andra en person, som hos honom insatt hela sin förmögenhet, 3,600.000 fr. och nu eger ingenting qvar — att han var till silt yttre en serdeles from och gudfruktig man. Då presidenten frågade honom, om han hade något att svara på slutpåståendet, sade han, att om hans advokat ville yttra Dågra ord, hade han ingenting deremot: Advokaten uppläste då några intyg af biskopar och prester, som bestyrkte hans fromhet, och ett vittne berättade, att