Aftonbladet – 14 februari 1842, sida 2

.rifves bäst med lika. Nu lyfter en gynnande lyckans vind den vankelmodige högt upp öfver dig. Ack! nu försmår han den renaste kärlek under torftiga kläder, emedan glans och prakt och rikedom på nytt omgilva honom. Nu elfj.ersträfvar han, Gud vet hvad för en rik skönhets hand, som skuile hafva stött honom tillbaka, om han i sin förra torftiga belägenhet vågat eftersträfva henne, men som nu kanske med sirensång lockar honom till sig. Kanske har någon smickrande röst öfvertalat honom att slömma dig — en röst, som med förföriska ord sagt: KMin vän, en paradisisk lycka blomstrar nu för dig i din fädernestad, nämligen ära, rikedom, prakt och nöjen. Du kan nu välja bland alla lickor, men välj med förståndet och icke med ögonen. Det finns många flickor och lika många äder och mödrar, som i hemlighet spekulera på dig och som icke skola neka dig deras älskingsdotter. Välj den skönaste du ser, men välj lillika rikedom, anseende, stor slägt. Rådsherrevärdigheten skall då i en framtid ej undgå dig, ty höga familjeförbindelser förmå mycket här i staden, det vet du förut. Dessa svartsjukans ingifvelser oroade och plågade oaflåtligen den stackars flickans hjerta. Hon mönstrade sina unga medsystrar, den ena efter den andra, mätte det stora afstånd, som var emellan deras och hennes förhållanden och omständigheter och afvägde fördelen för Frans a! så stora och lysande partier. Dessa jemförelser utföllo aldrig till hennes fördel. Den första un. derrättelsen om hennes älsklings förbättrade omständigheter hade förtjust benne, icke derföre att hon skulle få dela en stor förmögenhet och bli en rik och ansedd fru, utan derförg, att hon skulle kunna göra sin mor lycklig. Gurman hade ju yttrat många gånger under djupa suckar, att hon nu slog ur hågen boppet på all ordisk lycka, sedan dottren afslagit bryggarens nand. Nu önskade Meta deremot att himlen icke skulle hafva hört förbönerna i kyrkan, cke förlänat en så lycklig utgång åt den resanles företag, utan snarare bibebållit honom vid in ringa lott, hvilken hon gerna, om hon fått åda, velat dela med honom.