tighet blir ännu betydligare emellan hemman, belägna i skogsbygd eller i slättbygd, icke nu kunde föreslå någon billig eller rättvis gräns för en dylik klyfning. Skrifteliga anföranden, innefattande betänkligheter mot bestämmandet af ifrågavarande gräns, bade dessutom förut blifvit till protokollet aflsmnade, såväl af Häradshöfding Tornerhjelm som af Assessor Bolin och Riksdagsmannen Anders Jonsson i Tuna, Då bland öfriga kommitterade fråga äfven väcktes, huruvida skillnad borde göras emellan minimum för hemmansklyfning i skogsbygd och å slättland, stannade pluraliteten vid det beslut, att en sådan skillnad ej borde äga rum. Vid besvarandet derefter af sjelfva hufvudfrågan, eller det minsta bemmantal, hvartill hemmansklyfning, utan föregånsen undersökning, får äga rum, antogs !,, mantal såsom ett sådant minimum, mot hvilket pluralitetens beslut Majorerne Gyllenkrook och Ekenstam samt Assessor Bolin och Kammarjunkaren Frib. Rehbinder reserverade sig, för så vidt detta bestämmande skulle gälla äfven för slättbyggden, der man knappt nog vore besutten på !;:dels och i allmänhet omöjligt på ,,:dels hemman. I afseende slutligen på frågan om jords afsöndring från hemman, voro herrar kommitterade ense om att föreslå: att, der en sådan afsöndring för atltid och under egande rätt iger. rum, må för tullqvarnar och särskildt skattlagda fisken, bruk, stampar eller andra vattenverk, fabriker, garfverier, m. fl. dylika anläggningar, området kunna inskränkas till blott den jordrymd, som för ändamålet erfordras; äfvensom vid öfverlåtelse af utjordar och odugliga mossar området må bestämmas till minst 8 tunnelands rymd; men då afsöndringen sker for viss tid, ansågs den minsta jordlägenhet, som kunde abalieneras, vara KC tunnand, om upplåtelsetiden bestämmes till 25 år och lerunder, samt 4 tunnland, om upplåtelsetiden utjättes från 235 till och med. 50 år; samt att en dyik afsöndring äfven måste kunna ske af odalåker och äng, enär många hemman å slättlandet icke betå af andra ägor än sådan åker och äng. (Ur Ö. C.) j