Aftonbladet – 8 februari 1842, sida 3

sina egna befälhafvare, och sedan löpte äfven de sina färde. Endast amiral Kuan, hvilken berömde sig af att härstamma från krigsguden sjelf, dog på sin post och blef ärofullt begrafvea under elden från de engelska kanonerna. Engelska flottan ryckte nu åter fram och sprängde ett stort chinesiskt skepp i lufien samt skingrade en brigad. Ingen af engelsmännen blef på platsen, under det kineserna, likt en skock rädda får, skrämda af sina egna kanoner, hastade från valplatsen. Elliot väntade nu otåligt på nya fredsunderhandlingar, men fick med ledsnad höra att Kischen för fredssluiets skull blifvit som en missdådare slagen i kedjor och bortförd och att kejsaren utgifvit förnyade befallningar om bela den upproriske engelska yngelns utrotande. Han hoppades dock alt änru erhålla en fred och vände sig derföre till auktoriteterna i Canton. Då derpå en köpman och ledamot af styrelsen i Canton, en gammal skälm, kom till honom och sade, att de icke kunde föreslå några vilkor då de icke hade några fullmakter, men alt han gjorde mycket bättre om han med hes la hären drog sig tillbaka, så följde Elliot genast detia råd och retirerade plötsligt ånyo. Sålunda var ingenting vunnet på den lyckliga striden; sedermera ångrade tig kapten Elliot att hafva uppgifvit sina fördelar; kriget började ånyo och man satte sig i besittning af Cantonfloden och nu erbjödo auktoriteterna i Conton villigt fri handel. Man skred nu raskt till verket och fögiömrde dervid helt och hillet kriget; armåen förblef overksam och Elliot trodde åter att freden var så godt som afslutad. Ur denna inbillning väcktes ban i Maj minad. Nära 30,0080 man af de bästa kinesiska trupper hade under kejsarens brorsons I schans befäl blifvit samlade i Canto:; öfverallt iordningställdes brännare och batterier, och det var beslutet att aftonen den 27 Maj skulle den kejserliga dödsdomen öfver heia den engelska armeen jente alla köpmännen sättas i verkställighet. Man hade sökt insöfva de sednare i trygghet, men, varnade, lemnade de st.den. Nästan alla krigsfartygen lågo på floden. Då lågade de chinesiska eldskeppen i mörka natten, men de blefvo likväl af de engelska bebjertade matroserna bortskaffade och gjorda o-. skadliga. Kanonerna dundrade från alla sidor bela natten, utan att göra stor skada. Följande morgon intogo engelsmännen i största hast bat-terierna brände de chinesiska fartygen och sprängde brännarne i luften. Detta var en fasansfull dag; armcen skred nu hastigt till eröfring afstaden och efter någon skärmytsling, deri dock engelsmännen ledo betydligt förlust ), vilie man vå.a en storm mot staden. Men chinesernas sto1a armee drog sig under denna tid tillbaka inom stadens murar och var icke längre synbar. Ända tilis dato vet man icke hvad resultatet blifvit al ala dessa strider. Då engelska generalen just var i begrepp att anfalla staden, sände honom Elliot underrättelse, att han redan afslutat fördrag med autoriteterna. De kinesiske soldaterne erhöllo, såsom bekant är, fritt aftåg och. regeringen betalte 6 millioner riksdaler, och de brittiska ombuden öfverlemnade, liksom besegrade, pi nytt åt fienden alla de eröfrade fäst-. ningsverken. Då folket såg detta trodde det att engelsmännen voro skrämda och församlade sig i en stor hop för att anfalla dem ). Några få soldater skingrade hopen och då den sammanrotade sig på nytt, öfvergafs den af mandarinerna. Et år har nu förflutit utan något det ringa-. ste egentliga resultat. I hvarje träffning hafva kineserna helt och hållet blifvit siagna; 30,000 man stredo i Maj månad mot engelsmännen och grepo till harvärjan. Men så fort någon fördet vinnes, uppgifves den åter af den befullmäktigade, oc detta inberättas till kejsaren såsom en stor seger öfver barbarerne. På detta sätt kommer det väl ännu att dröja i 30 år innan något säkerhetstillstånd återvänder. Frågar man chineserna hvarföre de äro så hårdnackade, blir svaret: Emedan kejsaren alls icke vill någon fred; han vill hafva krig, ända till sista man. Öm han står qvar till dess, är det sannolikt att han blir tvungen att utvandra till Mandschuriet; dock om ett år får man väl höra vidare härom. S.kert är, att dagen för andra folkslags uteslutande från Chinas kuster nu är försvunnen. ) De engelska officiella underrättelserna nämna ingenting härom. ) Detta är således den verkliga grunden till proklamationerna om det stora mod, chinesiska landstormen vid detta tillfälle skall hafva visat. — ———L AA — DET FÖRNÄMA LIFVETS TRÅKIGHET. Den ryktbara hertiginnan af St. Albans, som först var aktris, sedan gifte sig med en rik bankir och, efter hans död, blef förmäld med hertigen al St. Aibans, tyckes icke hafva funnit särdeles