Aftonbladet – 8 februari 1842, sida 1

STUM KARLEK ). FOLESAGA AF I. A. MUSÄUS. II. Under så missgynnande omständigheter var det omöjligt för Franz att munditigen eler skriftligen för den unga Meta afslöja silt hjertas hemlighet. Snart kom han dock under fund med ett språkidiom som synes enkom uppfunnet för tolkandet af sådana känslor som hans. Väl tillkommer ieve honom äran af den första uppfinningen, ty långt före honom hade Talhens! och Spaniens smäktande celadoner låtit sina bjertan tala det ömmaste språk i de mest småltande harmonier, under sina älskarinnors bal korger. Detta melodiska pathos shall i fråga om kirleksförklaringar, aldrig förfela sit änadamål och lär, erligt damernas påståesde, vara mer fattigt och hjer!gripande än sjelfva Ciceros och Denostheness vilialighet. Men detta visste dena enkla Bremaren ingenting om; följaktiigen var uppfianingen att för dena älskade Meta framqvintiera Sitt hjerlas känslor i lutans ackorder helt och hållet hans egen. I stunder af den häftigaste känslostorm fattade han sitt instrument, men lät det icke nn bero vid biotta stämningen, uan framic le rörande melodier ur de barmoniska str manad tusen slog an ett barnen, fäderna jagade de Jarm från dörrarne och Frarz hade i att virsehbifva i s han bö få Za ÅfsaRrhladog Ner