Aftonbladet – 31 januari 1842, sida 3

ve BLANDAR AMNEN: — ÄYSLIG JORDBÄFNING. Uti en Newyorks tidning, Courier and Enqvirer, berättas, efter elt spanskt blad, Correo semanario, utgilvet i San Salvador af den 3 Sept., att en jordbäfning egt rum i provinsen Carthago, distriktet Costa Riea i Guatemala ,hvarigenom flera städer blifvit förstörda och en stor mängd menniskor begrafne under ruinerna. Uti staden Heredia har ödeläggelsen varit så stor, att man knsppt kunde igenkänna de ställen, hvarest de förnämsta huwsen och kyrkorna stått. En förfärlig hungersnöd hade följt härpå, emedan alla matförråden voro uppslukade af jordens svalg. I Turodaba, Tres-rios, Cartago, Parocoso, Ujames och i gramskapet af Matma fanns icke en enda koja het qvarstående, Likaså voro fälten och skörden förstörda. Allt ifrån San Jos tll Heredia och 4 jagiula fanns endast ruiner. Denna rystiga jordslöt hade egt rum den 2 Sept. kl. 6 på morgor.en, och ännu fortfor det att röka ur en närbelägen volkan, ehuru något ytterligare utbrett icke hade följt derpå. — GATORS BELÄGGNING MED TRÄ. Den 20 i denna månad hade Marylebones församling i Lomdon ex sammankomst, för att utlåta sig öfver det gjorda försöket att pavera och bekläda ett stycke af den breda Oxfordsgatan, en af de största och mest beferna, med korta och i vissa likformiga prismer skurna träkubbar, i stället för gatsten eller macadamiseripng. Församlingen yttrade vid detta tillfälle allmänt erfarenheten om, att detta gatläggningssätts fördel och bestånd, efter 48 månaders försök, hade öfverskridit de mest sangviniska förhoppningar , och det yrkades at en stor del, att hela Oxfordsgatan, som är öfver en Engelsk mil lårg, borde gepast paveras på detta sätt. Med en pluralitet af 8 röster blef likväl beslutadt, att då det återstående af gatan bestod af en god macadamiserad väg, så skulle verkställigheten ännu uppskjutes. I Paris är en gata, ru? neuve des petits Champs, lagd på detta sätt. I Petersburg har detsamma varit länge försökt, fastän efter en äldre method. Månno det icke vore skäl för vårt Embetsoch ByegningsKol!egium: kär i Stockbolm aft just nu, då alla husägare plågas med den närvarande dåliga gatuomläggningen, jemväl företaga ett dylikt försök på någon ef våra allmänna pletser, efter godkänd anvisning på den erfarenhet, man nu har i Londepr eller Paris, och som lält skulle kunna i ministerien väg införskaffas. Materialet trä är här icke hälften så dyrt, som i England eller Frankrike. — I Lithauen finnes änru flera Zigenaretrupper: en händelse, som berättas derifrån, är karakte i för detta märkvärdiga folks seder. För några veckor sedan blef en af de i Mehblaucken vid Tilsit bosatte Zigenare enklagad inför domstol för häststöld, men sjuknade och dog under ransakningen. Dödsfallet och dagen för begrafningen tillkännagafs den aflidnes anhörige, och desse inträdde ins om porten af huset, hvarifrån processionen afgått, just då denna nyss satte sig i rörelse. De bådo nu på det allrahögsta, i synnerhet qvinnorna, att man måtte sätta ned liket på gatan, för att låta — raka det! Denna besynnerliga begäran afslogs, och det så mycket mera som ingen barberare syntes till, som kunde förrätta detta göromål på gatan. Tåget gick således till den närbelägna kyrkogården. Man hade nyss nedsänkt liket i grafven, då slägtingarne, med andan i halsen, kommo springande, åtföljde ef en barberare, och efter trägna böner förmådde de slutliden bärarne att åter lyfta upp kistan ur grafven.