Aftonbladet – 31 januari 1842, sida 1

linträdt, kommer mig ait raskt fatta ett beslut. Jag har i flere månrader funderat på den här saken — nu skall den utföras. Griselda,, fortsatte han med en fast ton, i det han vände sig till denna: Laga allt i ordning. I ötvermorgon, vid dagningen, resa vialla tre till Skottland.p Hvad faller er in, kusin Laneclot? ropade Griselda i högsta förvåning. Till Skottland, der man på öppna landsvägen och midt på jäsa dagen icke är säker om sitt lif, och der folket är så vildt, att karlarne klåda sig på ett sätt, så alt en anständig qvinna icke kan se på dem utan att rodna? — Och — har ni väl betänkt att hela hushållet här går Över ända, Om jag är frånvarande? — Kom ihåg det redan surnade ölet, det unkna mjölet ... skinkorna ...) Basta! ropade Lancelo:; ,det blir dervid. Det blir som jag har sagt och dermed punkt. Detta sade han i en så afgörande ton, att Griselda, hvilken aldrig förut bade hört honom använda en sådan, efteråt försäkrade Flora, det hon till en början trodde, ait kusinen efter den nyss erfarna seln hade mistat förståndet, Lancelot fortfor i samma ton: Låt ölet bliva 2, låt mjölet skämmas alldeles bort och om ni iste kan skilja er ifrån skinkorna, så häng dem om halsen och spisa upp dem under resan men att resan skall bli af och det i öfvermorson, det skall jag vara man för Så lemna åtminstone mir qvar här) bad Griselia, med nedstämd ton, Alldeles ickel ropade Eaneslot med sin förra bestämdhet. Ni reser Med och det utan krus.. Och på det alt ni för ingen manniska skall unna upplöcka hval som tilldragit sig här denna morgon, så får ni, lika liet som Flora, öre vår afresa gå utom porten. Glasmästara glömde att verkstaden var inomhus och att der voro må g meiniskor, för vilka hemligheten kunnat upptäci kas. Flora och Friselda sågo bestörta på hvarandra.