Aftonbladet – 21 januari 1842, sida 1

ser med Spanien synas ganska önskvärda för dessa länder, och torde icke heller länge uteblifva. Den tid, då England kunde ställa sig emellan dem båda, är förbi. STOCKHOLM den 21 Jan. De på förmiddagen ankomna utländska poster medförde tidningar från London af den 8, från Påris af den 9, samt från Hamburg af den 414 dennes. FRANKRIKE. Konungen har förvandlat Quenissets dödsstraff i deportation, samt Braziers och Colombiers till tvångsarbete för lifstiden. Dekretet härom har blifvit Pärskammaren meddeladt. ; Hr Butenief har anländt till Paris och i full statsdrägt gjort Hr Guizot, äfvensom de främmande diplomaterne, ett besök. La Presse tror sig veta, det hans ankomst har för afsigt att bemedla det goda förståndets återställande mellan Frankrike och Ryssland. Pärskammarens kommission lärer redan hafva sitt adressförslag färdigt. Deremot tros de deputerade icke hafva att vänta sitt förrän den 22. De sysselsätta sig icke heller med några lagförslag eller andrå arbeten, och således kommer nära en månad af representationens sam. manväro att gå obegagnad förbi. Ett slagsmål af ganska allvarsam natur emellan so!dater af tvenne olika regemenier har förefallit utanför Barriere de VEtoile, och varat sista dagarna af förra äret och de två första af imnevarande. De stridande hafva varit omkring 20009 man, och många hafva bifvit sårade, ett par så svårt, att döden följt. Det är Nationat, som berättar detta. Moniteuren söker väl vederlägga det och försäkrar, att slagsmålet endast varit obetydligt, men Temps bekräftar Nationals uppgift, tilläggande, att de båda regementerna till straff fått exercera under 6 till 7 graders köld. Omkring 4200 unga, andra tidningar säga 800, . studerande af serskilda skolor hafva uppvaktat Hr Låmennais, för att lyckönska bouom till bans återvunna frihet. En liten deputation begaf sig upp till honom, men då han visade sig på balkongen, emottogs han af de utanför stående med de lifligaste glädjerop. 1 hemvägen ropade ynglingarne utanför Hr Guizots hotell; Ned med Guizot!, och gåfvo en lika opinionsyttring åt Pärskammaren, då de passerade den. Vid Journal du Peupless byrå ropade de: Lefve Dupotyl och uppstämde sist Marseilaisen, De officiella bladen försäkra, att de studerandes antal endast varit 300 samt att de stadgade invånarne öfverallt visat sin ovilja emot denna demonstration. Icke desto mindre torde den ej varit atan allt intryck på vederbörande, ty följande afton syntes starka patruller omkring Tuiterierna och Palais Royal. Hr Lamennais sjelf lärer bafva för afsigt att öfverge Paris ochsätta sig ned i departementet Cötes du Nord. vs SPANIEN. Annu är Hr Salvandys etikettsfråga icke afgjord, och man befarade i Madrid att han skulle lemna denna stad utan att hafva tillträdt sina funktioner. Don Valentin Ortigosa, n Kills biskop i Malaga, har blifvit utnämnd till erkebiskop i Burgos. Man har allmänt skandaliserats öfver detta val; han är nemligen, utom sina politiska tänkesätt, en högst omoralisk person och som står i ingenting mindre än aktning hos det liberaia spanska klereciet. Påfvens allokution yttrade sig också särskildt emot denne man, i det Hans Heligbet visade sig ganska uppbragt öfver hans val till biskop. Det tyckes således som om Spanska regeringen ville uppenbart bryta med katholska kyrkans öfverhufvud, under det man, om man betraktar saken från den politiska synpunkten, derigehom erhåller det omisskänneligaste bevis på huru styrelsen kastar sig i revolutionens armar, ty den nye erkebiskopens exalterade grundsatser äro allmänt kända. STORBRITANNIEN. I London gick vid postens afgång allmänt det ryktet, att Hertigen af Wellingtor , Hertigen af Buckingham och Sir Edward Knatchbull skulle lemna sina platser i kabinettet. Om så sker, så är det utan tvifvel spanmålsfrågan, som söndrar dem från Peel; ty de 3:ne nämnde ministrarne äro kände såsom de ifrigaste förfäktarne inom kabinettet af åkerbruksintressets monopolium. Det är ganska troligt, att sakernas tvång drifver Peel till större koncessioner i denna fråga, än han hade i sigte, då han bildade förvaltningen, och i den intog Hertigen af Buckingham just såsom en garanti för possessionaterne, att deras intresse icke skulle på något väsentligt och känbart sätt antastas. Man känner sedan förra posten, att tvenne af de andre ministrarne, Lord Stanley och Sir James Graham, samtidigt besökte) Hertigen af Buckingham på hans slott, såsom det sades, i ett ärende från Peel, och det förefaller således ganska troligt, att med honom underhandlats om koncessioner i spanmålsfrågan. Lika troligt är det, att han förr utträder ur kabinettet, än han ger med sig i denna punkt. Lord Ashburton skulle d. 24 dennes, ombord på en ångfregatt, anträda resan till Förenta Staterna. Han tager icke sin familj med sig, och blott en liten suite, så att han ej tros blifva länove borta.